Människan har i någon form bedrivit husdjuravel så länge hon har haft husdjur. Gustav Vasa föranstaltade om importer av utländska husdjur, särskilt får, för att förbättra den svenska kreatursstocken och senare under 1800-talet ökade intresset för importen som ett redskap för avel.

Husdjursgenetik är däremot en ganska ny företeelse. Genetiken föddes under 1900-talets allra första år, då Mendels ärftlighetslagar återupptäcktes och bekräftades. Under 1900-talet har vi kunnat bevittna genetikens framväxt som en viktig biologisk vetenskap. Samtidigt har produktiviteten hos lantbrukets husdjur i flera fall mångdubblats. Tillämpning av genetiken har spelat stor roll i denna process.

Från byatjur till genteknik är en agrar- och vetenskapshistorisk studie av utvecklingen av svensk husdjursavel och husdjursgenetik under 1900-talet. Man får följa uppbyggnaden av forskning, undersökning och rådgivning. De svenska undersökningarna genomlyses grundligt och för vart och ett av de viktigaste djurslagen speglas de mest betydelsefulla forskningsresultaten, avelstillämpningarna och förändringarna i produktivitet. Den nordiska avelsmodellen, där urval av avkastning kombineras med selektion för förbättrad djurhälsa och fruktsamhet, beskrivs ingående.

Under 1900-talets två sista decennier har flera genombrott inom DNA-forskningen och reproduktionstekniken skett, vilka lett till viktiga tillämpningar. Kloning av kroppsceller har blivit möjlig och kartor över generna hos de olika djurslagen är för närvarande under utarbetande.

Författaren Jan Rendel var under många år professor i husdjursförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Jan Rendel:
Från byatjur till genteknik. En agrar- och vetenskapshistorisk studie av utvecklingen av svensk husdjursavel och husdjursgenetik under 1900-talet
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
315 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom 2004.