Genom att använda sig av DNA och stabila isotopa analyser på skelettmaterial från det förhistoriska Sverige framträder tydliga genetiska skillnader mellan de två vi den tiden dominerande kulturgrupperna. Det framkommer i en doktorsavhandling av Anna Linderholm vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.
För att bättre förstå vår förhistoria, de migrationsmönster som finns och för att komma närmare dem som levde i Sverige på stenåldern genomförde Anna Linderholm genetiska undersökningar på individer från olika delar av landet över en period som sträcker sig över mer än 5 000 år. Genom att studera en så pass lång period av förhistorien framträder migrationsmönster mer tydligt, samt att man kan hitta genetiska kopplingar mellan stenåldern via bronsåldern in i modern tid
Ett av de mest tydliga resultaten i undersökningen var den tydliga genetiska skillnaden mellan den Gropkeramiska kulturen och Trattbägarkulturen, som var de två mest framträdande under stenålderskulturen.
– Tidigare kände vi till att de skiljde sig i genom vad de ätit, bott och i sitt begravningssätt. Men nu kan vi också för första gången se att de skiljer sig åt rent genetiskt, säger Anna Linderholm. I över hundra år har man inom arkeologin diskuterat huruvida det funnits två kulturgrupper under stenåldern eller om det är en vidareutveckling av kulturer vi ser i det arkeologiska materialet från stenålder. I och med denna studie kan vi säga att det rör sig om två genetiskt skilda populationer.
DNA-analyser av människor från båda grupperna har också gjorts för att undersöka mjölkanvändningen i vuxen ålder.
– Här finns det en klar skillnad mellan människorna i den Gropkeramiska kulturen som var fiskare och jägare och i Trattbägarkulturen som var jordbrukare. En större andel av den jordbrukande populationen kunde utnyttja mjölk som vuxna, vilket måste anses vara en stor överlevnadsfördel, menar Anna Linderholm.
I en av de största dietundersökningarna som gjorts på ett arkeologiskt skelettmaterial, har nya kunskaper framkommit. Materialet kommer från Öland och representerar hela stenåldern och en del av järnåldern i ett tidsspann på över 5 000 år.
– Undersökningen är spännande på flera sätt menar Anna Linderholm, då den representerar ett stort tidsspann men också att den omfattar en stor mängd individer, över 100 stycken. Dessutom visare den att övergången till jordbruk från ett fiskar- och jägarsamhälle på Öland kommer mycket senare än vad många tidigare ansett.
Studier av stabila isotoper kan också bekräfta olika migrationsmönster. Genom att mäta svavelhalten i kollagenet, som utgör huvuddelen av skelettet hos människorna, får man en indikation på var ifrån maten kommit som människorna har ätit. Därmed har man kunnat bekräfta att den berömda skelettåkern i Björned i Ångermanland med största säkerhet var en kristen koloni och begravningsplats.
– Analysen visade att variationen i svavelhalten hos människorna indikerar på att de kommer från olika områden, säger Anna Linderholm.
Anna Linderholm:
Migration in Prehistory. DNA and stable isotope analyses of Swedish skeletal material
Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Disputation: 23 maj 2008
Opponent: dr Oliver Craig, Department of Archaeology, Storbritannien
