Gustav Vasas fogdar och statsbyggandet

Staten är i dag något som påverkar de flesta människors liv. Redan under Gustav Vasas tid byggdes en statlig organisation upp för att kräva in skatter och driva politik direkt på gräsrotsnivå. Betydelsen av detta statsbyggande i lokalsamhället framgår av Mats Hallenbergs avhandling i historia.

Äldre forskning har liknat Gustav Vasa vid en gammaldags godsägare. I Mats Hallenbergs avhandling ses kungen snarare som en modern företagsledare, som förmådde utveckla den statliga organisationen till att ta sig an ständigt nya uppgifter. I en tid då de flesta europeiska furstar överlät åt lokala stormän att styra provinserna, placerade Gustav Vasa ut sina egna fogdar runt om i riket, att ansvara för lag och ordning. Dessa fogdar var i princip de enda mellanhänderna mellan rikets invånare och kungen själv. Gustav Vasas fogdeförvaltning framstår ur detta perspektiv som en viktig innovation. Men varför valde kungen att gå denna väg?

Till att börja med måste fogdarna mobilisera stöd för den nya regimen, och hålla ögonen på politiska motståndare. Fogdarna och deras följen fungerade samtidigt som militära stödtrupper, något som tidigare inte uppmärksammats i forskningen. Genom sina lokala representanter skaffade sig statsledningen tillgång till direkt information om rikets resurser.

Förutsättningarna för att kontrollera befolkning, ekonomi och handel ökade. Samtidigt öppnades en direkt förbindelse mellan stat och allmoge, där bönderna gavs möjlighet att protestera och framföra synpunkter. Kung Gustavs sista år utmärks av en oerhört stark tilltro till statens förmåga att kontrollera olika sektorer i samhället. Vad vi ser här är ett genombrott för något som skulle prägla samhällslivet en lång tid framöver: den intervenerande staten.

Vid 1500-talets slut var det inte längre möjligt att styra det svenska väldet enbart med hjälp av fogdar. Men köpslåendet mellan fogdar och bönder var fortfarande betydelsefullt. Det skänkte systemet flexibilitet och öppenhet för lokala lösningar. När den svenska adeln efter 1630 tog plats i den centrala administrationen var statens närvaro i lokalsamhället sedan länge ett faktum. Gustav Vasas statsbyggnad, som fullföljdes av hans söner, var således en nödvändig förutsättning för den svenska stormaktsepoken under 1600-talet.

Mats Hallenberg:
Kungen, fogdarna och riket. Lokalförvaltning och statsbyggande under tidig Vasatid
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 19 oktober 2001
Opponent: professor Maria Ågren, Mitthögskolan Östersund