Hälsingegårdar föreslås bli världsarv

Regeringen föreslår att Hälsingegårdar tas upp på världsarvslistan. Om Unescos världsarvskommitté säger ja blir Hälsingegårdarna Sveriges femtonde världsarv.

Hälsingegårdarna i Gävleborgs län utgör som grupp ett svenskt exempel på Nordeuropas träbyggnadskonst och dekorationsmåleri byggd på en folklig tradition med rötter i medeltiden som nådde sin höjdpunkt under 1700- och 1800-talen. Hälsingegårdarna representerar en bondekultur som byggt sin rikedom på egen skog och en framgångsrik linproduktion och som saknar motstycke i Nordeuropa.

De femton objekt som nu nomineras av Sverige har valts ut från ett rikt inventeringsmaterial på cirka tusen Hälsingegårdar, efter ett brett förankringsarbete med kommuner, föreningar och berörda markägare.

– Som kulturminister vill jag understryka att Hälsingegårdar utan tvekan är ett enastående exempel på nordisk byggnadstradition och en värdefull del av vårt kulturarv som är viktig att bevara, kommenterar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har sedan 1986 regeringens uppdrag att ge förslag till platser som kan bli världsarv. Riksantikvarieämbetet har i november 2006 föreslagit att Hälsingegårdar nomineras till världsarvslistan enligt 1972 års Unesco-konvention om skydd för världens kultur- och naturarv.

Regeringens beslut innebär att Sverige nominerar Hälsingegårdar till Unescos världsarvslista. Det är därefter Unescos världsarvskommitté som prövar ärendet tillsammans med andra nomineringar från hela världen och som slutligen fattar ett beslut. I det här fallet kan ett beslut väntas tidigast sommaren 2008.

Sverige har för närvarande 14 världsarv på Unescos världsarvslista.

(2007-01-18)