Handbok i kyrkoforskning

Kyrkorna har lämnat efter sig så mycket mer än bara de kyrkoböcker som flitigt används i släktforskningen. Det är andra källor som tas fram och visas i denna handbok. Tyvärr används de ganska sällan, men kan ändå innehålla mycket som är av intresse för din personforskning. Har du präster i släkten så kan du kanske hitta material, både om honom själv och hans utbildning, eller en likpredikan efter hans död.

Kyrkan hade en stor betydelse i samhället fram till 1850-talet. Det kanske bara var kyrkoherden och klockaren som kunde läsa och man fick förlita sig på kyrkans män. 1686-års kyrkolag fastställde att sjukvård och sociala nätverk var kyrkans ansvar och detta fick domkapitlen ha ansvar för. Det finns mycket handlingar om detta i domkapitlens arkiv och fram till år 1917 kan man också hitta skilsmässohandlingar i dessa arkiv. Dessutom finns examenskataloger och handlingar från gymnasierna som inte finns någon annanstans.

Kyrkoforska är nummer 20 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie. Släktforska utanför Norden från förra året är den senast utkomna.

Anna-Karin Westerlund har arbetat på Landsarkivet som arbetsledare, arkivarie och chef för forskarsalen. Markus Gunshaga blev efter studier i historia, latin, handskriftsläsning, militärhistoria och konstvetenskap fil.kand vid Lunds universitet.

Anna-Karin Westerlund & Markus Gunshaga:
Kyrkoforska. Släktforska i kyrkliga dokument och minnesmärken
Sveriges Släktforskarförbund
Utkom 2020