Möjligheten att genetiskt studera den hanliga Y-kromosomen innebär att vi kan få ny kunskap om olika arters ursprung – och om människans historia. En ny avhandling berättar bland annat om det tidiga jordbrukarsamhället i Europa.

Linda Hellborg har tagit fram markörer på Y-kromosomen för att titta på faktorer som påverkar evolutionen av dessa hos däggdjur och funnit att selektion är en av de starkaste krafterna för att forma denna kromosom. Hon har bland annat studerat könskromosomerna, både X och Y, hos åkersork och visar att populationen i södra Europa är skiljd från dess släktingar i norr och öster och därför borde utgöra en egen art. Hon har också jämfört Y-kromosomen hos moderna tjurar och utdöda uroxar och visar att det sannolikt förekom hybridisering (korsning) mellan tama kor och vilda uroxar i det tidiga jordbrukarsamhället i Europa.

Könskromosomerna X och Y bestämmer könet på däggdjur. Y-kromosomen är hanspecifik och nedärvs bara från far till son. Den förekommer bara i en kopia och har därför unika egenskaper som kan studeras genetiskt tex. evolution av kön, hanlig migration, social struktur, faderskapsanalys, etc. Den kan därmed användas för studier inom en rad olika områden, exempelvis inom evolutionsbiologi, arkeologi och bevarandegenetik och kommer antagligen att bli ett bra komplement till den maternellt nedärvda mitokondrien i populationsgenetiska studier i framtiden.