Det Wallbergska huset, som ligger mitt emot rådhuset i det gamla Söderköping är ett ganska anonymt trevåningshus byggt i sten.
Men om man gläntar på den grå porten ner till källaren så upptäcker man att huset är mycket gammalt. Murarna är på sina håll över en meter tjocka och källarrummen uppbyggda med ålderdomliga tunnvalv. Huset utgör huvudbyggnad till en kringbyggd stenlagd gård – kvarteret "Kung Johan 3".
Huset byggdes kring 1570 av kung Johan III, som sedan gav det i morgongåva till Gunilla Bielke! Allt enligt legenden. Men var går gränsen mellan myt och verklighet?
En sliten svart läderportfölj, till bredden fylld med spännande gamla papper. Det var så hela historien började nystas upp. Tack vare portföljens innehåll fanns möjlighet att kartlägga några av husets företrädare under 1800-talet.
Samtliga papper sorterades noggrant i olika högar, kronologiskt ordnade. Brev, kvitton, prislistor på olika varor, fraktsedlar, aktier, auktionsprotokoll mm. Livsöden rullades upp och gav inspiration till den forskning, som resulterade i berättelsen om det mytomspunna huset och dess innevånare.
Läs om den blodtörstige dansken Daniel Rantzau, – huvudorsaken till att huset kom till – och om kung Johan III som troligen lät bygga huset på 1570-talet.
En mängd personer har i över 400 år bott och arbetat i huset och alla har de olika historier att förtälja. Några av dem möter vi i Historien om ett hus. Handelsmannen och färgaren Mühlenderlein, grevinnan Christina Ulrika Sparre, Majoren Hubert Gillis deBesche och hans son Kyrkoherden Jean Wathier deBesche. Bankvaktmästaren och handelsmannen Malmström och hans son, som slutade sina dagar så olyckligt samt den man som slutligen lånat sitt namn åt huset; Axel Wallberg – skofabrikören och skohandlaren.
Lars Bodelius:
Historien om ett hus
82 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom 2002.
