Hittat bästa konserveringsmetod för gamla sidendräkter

I en ny doktorsavhandling utforskas hur flera hundra år gamla kungliga sidendräkter bäst konserveras.

− Ett första steg var att hitta en metod att åldra siden så att det liknar 1600-talssiden, både kemiskt och fysiskt, säger Johanna Nilsson, avhandlingens författare.

Johanna Nilsson är textilkonservator vid Livrustkammaren där dräkter och föremål med kunglig historisk anknytning är en viktig del av museets samlingar.

− Dräkterna är efterfrågade av museer världen över och är ofta på resa. Inför utlån och utställningar hanteras de sköra dräkterna varsamt av konservator, men även en försiktig hantering innebär ett visst slitage, säger Johanna Nilsson vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

I sin avhandling har Johanna Nilsson testat olika konserveringsmetoder. Den ena metoden innebär att ett nytt tyg läggs in under det trasiga historiska tyget och sys fast med läggsöm, den andra metoden att man använder förstygn. Den tredje metoden innebär att en tunn silkeslöja sys fast över det historiska tyget, så kallat crepeline.

− För att få försöksmaterial att utföra testerna på blev ett första steg att hitta en metod att åldra siden så att det liknar 1600-talssiden, både kemiskt och fysiskt.

För att kunna framställa sidenprover som likande gammalt siden, använde Johanna Nilsson Gustav II Adolfs kröningsdräkt från 1617 och Karl X Gustavs kröningsdräkt från 1654 som referens. Arbetet gjordes tillsammans med forskare på KTH. Att värma standardsiden i 125 grader Celsius i 42 dygn var den metod som fungerade bäst.

Både sidenprover med nötningsskador och revor undersöktes sedan. Resultaten visade att, när konserveringarna tagits bort från provlapparna efter tvätt och tumling, höll de nötta provlapparna som konserverats med crepeline bäst.

− Slutledningen är att mycket skört siden helst ska konserveras med crepeline, säger Johanna Nilsson.

I avhandlingen undersöktes också vad som avgör att en konservator upplever en konservering som estetiskt tilltalande. Det arbetet gjordes tillsammans med en forskare inom psykologi vid Stockholms universitet. Utifrån fotografier av konserverade föremål fick 34 svenska textilkonservatorer göra en bedömning. Analysen visade att av flera faktorer som undersöktes så var samstämmighet och fullständighet de två faktorer som beskriver estetisk kvalitet, enligt textilkonservatorer.

− Det innebär att konserveringen ska stämma överens med föremålet som konserverats och att ingen skada på föremålet lämnats okonserverat.

Johanna Nilsson:
Ageing and conservation of silk. Evaluation of three support methods using artificially aged silk
Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Disputation: 6 november 2015