Hundratusen kulturhistoriska foton digitaliseras
Foto: KW Gullers, Nordiska museet
Nordiska museets omfattande samling av 6 miljoner foton är en av de största kulturhistoriska bildsamlingarna i Norden, men endast en mindre del av materialet är digitaliserat. I ett nytt stort projekt digitaliserar och tillgängliggör museet 100 000 fotografier från sent 1800-tal fram till 1970-talet.
Bildmaterialet kommer från kända fotografer som KW Gullers, Sten Didrik Bellander, Gunnar Lundh, Gösta Glase, André och Irène Reisz. Även mindre samlingar i enskilda arkiv och museets ämbetsarkiv digitaliseras. Genom digitaliseringen bevaras fotona för eftervärlden och bilderna blir mer användbara och tillgängliga för allmänheten, forskning och media.
– ”100 000 bildminnen” är ett unikt projekt där vi konserverar och digitaliserar negativ av några av Sveriges mest namnkunniga fotografer. Det har troligtvis inte skett en liknande insats med så omfattande material tidigare, varken nationellt eller internationellt, säger Sara Ellenius, projektledare på Nordiska museet.
Projektet pågår sedan september med nio projektanställda på Nordiska museet i samverkan med KulturIT. Ett urval av de 100 000 digitaliserade bilderna tillgängliggörs tillsammans med Wikimedia Sverige och berikas med ny kunskap genom crowdsourcingskampanjer och skrivarstugor på Wikipedia.
Genom digitaliseringen och medskapande aktiviteter bjuder projektet in breda grupper att bidra med sin kunskap. På så vis blir bilderna mer användbara och tillgängliga för allmänheten, forskning och skola – nationellt och internationellt. Erfarenheterna av projektet väntas även utveckla hela kulturarvssektorns arbete med det fotografiska kulturarvet.
– Vi ser fram emot att göra det tidigare osedda materialet fritt tillgängligt via Wikimediaplattformarna. Tillsammans med volontärgemenskapen kan vi öka kännedomen och nå ut brett med bilderna och den kulturhistoriska kunskapen som finns kopplad till dem i samhället. Tillsammans med Nordiska museet utvecklar vi nya metoder och processer för att hantera, förädla och tillhandahålla kulturhistoriska bilder, säger André Costa, operativ chef på Wikimedia Sverige.
I januari 2021 drabbades museets nitratarkiv av en vattenskada och cirka 1,1 miljon nitrat- samt acetatnegativ flyttades och förvarades därefter i frysar. Av den totala mängden var det 100 000 negativ som hamnade i vatten. Planeringen för att rädda negativen påbörjades direkt efter händelsen och ett pilotprojekt utvecklades för att behandla, digitalisera och göra det ovärderliga materialet tillgängligt. Förberedelserna har inkluderat att utveckla metoder för upptining, separering och torkning av filmnegativ med stor variation i tillstånd samtidigt som överföringen av befintlig arkivinformation säkerställs i processen.
– Tack vare projektet ”100 000 bildminnen” kommer resultaten från återhämtningsfasen att tillföra ny kunskap om planering och arbetsflöden för behandling av vattenskadade negativ. Vid sidan av massbehandlings- och digitaliseringsprocessen skapar teamet också en visuell atlas över skador för användning i tillståndsbedömningar, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.
Nordiska museets fotosamlingar består av dokumentärt material, fotografers arkiv samt samlingar från privatpersoner, företag, organisationer och institutioner. Bland detta material finns cellulosanitratnegativ från slutet av 1800-talet till 1970-talet. Organiserade under ämnen som stad och landsbygd, arbete och fritid, kulturella sedvänjor samt modefotografi, porträtt och reklam utgör dessa en ovärderlig resurs för den visuella förståelsen av det svenska samhället.
(2023-02-28)
Se även Nordiska museet försöker rädda hundratusentals foton efter vattenläcka (2021-03-23)
