I spåren av Sankt Olav
Selånger pilgrimscenter
Ny permanent utställning, 11 juni 2020
Utställningen I spåren av Sankt Olav öppnade den 11 juni 2002 och är den första etappen i Selånger pilgrimscenters storsatsning på historia där både livet under vikingatid och medeltidens pilgrimsvandringar kommer att presenteras. Utställningen lyfter fram de kulturella och ekonomiska kontakter som fanns för tusen år sedan – både västerut till Norge och österut mot dagens Finland och Ryssland och regionerna utmed Östersjön. Det var en annan tid med andra gränser och människors mentala geografi såg annorlunda ut jämfört med dagens nationalstater.
Arkeologiska utgrävningar har visat att hamnen i Selånger, som i medeltida dokument kallades S:t Olofs hamn, var en betydelsefull handelsplats i nära anslutning till kungsgården.
– Selånger är en rik kulturbygd med lämningar från järnålder, vikingatid och medeltid. Här finns flera runstenar och på medeltiden förvarades huvudexemplaret av Hälsingelagen i Selångers kyrka, säger Bror Holm, kyrkoherde i Selångers församling.
Sankt Olav var Nordens populäraste helgon under medeltiden och Olavslegenden står i centrum för utställningen. Men besökarna får också veta mer om helgonkult, mirakler och reliker ända in i modern tid. Enligt traditionen landsteg den norske kung Olav Haraldsson i Selånger år 1030. Kungen fortsatte färden genom Medelpad och Jämtland på sin väg för att återta tronen i Norge. Där stupade han i slaget vid Stiklestad och blev efter sin död helgonförklarad.
Sankt Olav blev ett populärt helgon och pilgrimer strömmade till hans grav i Nidaros. Många pilgrimer vandrade längs helgonkungens egen väg genom Selånger och vidare längs Ljungans älvdal och över de jämtländska fjällen till Norge. Den historiska pilgrimsvägen från Selånger till Nidaros har idag blivit känd som Sankt Olavsleden. Längs Sankt Olavsleden finns flera bevarade kulturminnen. Den gamla stenkyrkan i Selånger invigdes till Sankt Olavs ära när den uppfördes på 1200-talet. På flera ställen utmed Sankt Olavsleden finns också historiska Sankt Olavskällor och i kyrkorna står helgonskulpturer.
Olavskulten spreds över stora delar av norra Europa. Bara på Island fanns cirka 70 kyrkor invigda till Sankt Olav. Helgonkungen Olav har gett namn till många historiska kyrkor och platser, som S:t Olof på Österlen i Skåne och Olofsborg i Nyslott (Savonlinna) i Finland. Den äldsta kända Olavsbilden, daterad till cirka 1160, återfinns på en pelare i Födelsekyrkan i Betlehem.
Även efter reformationen i Norden på 1500-talet fortsatte befolkningen att fira Sankt Olav, ibland i smyg. I folktron var Sankt Olav förknippad med magiska krafter och läkeväxter fick namn efter helgonkungen. På 1800-talet började Sankt Olav användas som en nationell symbol i Norges strävan efter självständighet. Kung Oskar I instiftade 1847 Sankt Olavsorden till förtjänta norska medborgare.
Under andra världskriget utnyttjades Sankt Olav av den nazistiska Quislingregimen i Norge. Nasjonal Samling arrangerade partimöten på det gamla slagfältet vid Stiklestad och uppförde 1944 ett jättemonument i Sankt Olavs namn, som snabbt revs efter krigsslutet.
Den nya helgonutställningen i Selånger för berättelsen om helgon in i modern tid. Populära högtider som Lucia och jul är kopplade till helgonberättelser. Helgonlegenderna tillhör ett kulturarv inom de protestantiska kyrkorna i Norden – även om helgonkult inte är en del av dessa kyrkors tro.
Nils Johan Tjärnlund, författare och vetenskapsjournalist från Selånger, har skrivit utställningens texter.
– Förhoppningen är att många ska upptäcka den rika konst- och kulturskatt som är kopplad till Sankt Olav och de medeltida kyrkorna. Men utställningen väcker också frågor om hur helgonberättelser använts i olika syften och vilken roll helgon spelar i modern tid, säger Nils Johan Tjärnlund.
I spåren av Sankt Olav är den första av tre nya fasta utställningar på Selånger pilgrimscenter. De övriga, om Mellannorrland år 1030 och år 1339, kommer att invigas i maj 2021.
