Under 1700- och 1800-talet omvandlades det svenska jordbruket som en del av en europeisk utveckling som uppvisar övergripande likheter. De genomgripande förändringarna och deras betydelse för den långsiktiga samhällsutvecklingen motiverar att man talar om en agrar revolution.
Trots övergripande likheter rymde emellertid den agrara revolutionen såväl regionala som lokala variationer och tidsförskjutningar. Och när den slutligen nådde Sverige omfattade den inte bara de bördiga lerslätternas spannmålsbygder utan även det steniga och oländiga skogsbygderna samt alla tänkbara typer av blandbygder däremellan.
En huvudsaklig utgångspunkt för undersökningarna i Magnus Bohmans avhandling Bonden, bygden och bördigheten är att de naturliga förutsättningarna i grunden präglade jordbruket och därmed även jordbruksomvandlingens karaktär och förlopp. Genom en systematisk undersökning av jordbrukets produktion, markanvändning och långsiktiga utveckling mot bakgrund av de naturliga förutsättningarna, bidrar avhandlingen med ny kunskap och sätter därmed en av de viktigaste episoderna i den långsiktiga samhällsutvecklingen i ny belysning.
Magnus Bohman:
Bonden, bygden och bördigheten. Produktionsmönster och utvecklingsvägar under jordbruksomvandlingen i Skåne ca 1700-1870
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 1 oktober 2010
Opponent: professor Mats Morell, Stockholms universitet
