Innebär utbildning per automatik alltid något positivt? För yrkesgruppen journalister ansågs en formaliserad utbildning ibland rentav som skadlig, något 
som strömlinjeformade journalister och gjorde att de betraktade samhället och 
världen med en enhetlig blick, vilket kunde vara skadligt för demokratin och 
för yttrandefriheten. Å andra sidan hävdades att dåligt utbildade journalister 
kunde vara en fara eftersom de inte kunde förklara en alltmer komplicerad 
värld för sin publik.
 

Avhandlingen Att fostra journalister analyserar spelet mellan olika intressen i det svenska samhället när den tidigare lärlingsvägen till journalistyrket skulle ersättas av en formaliserad journalistutbildning. I Sverige hade pressens organisationer svårt att enas om en utbildning och frågan diskuterades i över 50 år. Yrket sågs som en talang, en förmåga som vissa människor hade och det fanns ett motstånd mot en formaliserad utbildning.

Den första delen av avhandlingen analyserar diskussionerna om en journalistutbildning ur en efterkrigskontext, såväl i Sverige som internationellt. Del två behandlar utredningsprocesser i Sverige när journalistutbildningens form förhandlades fram. Den tredje delen beskriver utvecklingen av och diskussionerna om de nystartade statliga journalistinstituten.

Avhandlingen visar att utbildning av journalister ofta presenterades som en lösning på andra upplevda problem än att pressen behövde mer yrkesutbildad arbetskraft. En journalistutbildning föreslogs som en lösning på problem förknippade med kommersialisering och sensationsjournalistik, politiserad journalistik och krigspropaganda. Frågan om inflytande över opinionsbildningen i såväl Sverige som internationellt är kopplad till utbildning av journalister så till vida att utbildning sågs som en metod att påverka den ”fria” pressens funktionssätt. Av samma skäl ansågs en utbildning av journalister ibland som farlig, att journalisteleverna strömlinjeformades i en särskild utbildning efter enhetliga värderingar, vilket ansågs vara ett hot mot yttrandefriheten.

Med hjälp av Bourdieu tolkas den problematiska relationen mellan pressens fält och det akademiska fältet över utbildningen som en strid mellan två olika kapitalformer för vilken kunskap som ska värderas – en strid som utspelades när betyg och formella examina mötte en erfarenhetsbaserad självbildande tradition. På ett högre plan formuleras striden mellan akademi och press som en kamp om ett symboliskt herravälde över vilka värden som ska gälla för sanna i det offentliga samtalet.

Elin Gardeström:
Att fostra journalister. Journalistutbildningens formering i Sverige 1944-1970
Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet
Disputation: 14 oktober 2011
Opponent: universitetslektor Per Wisselgren, Sociologiska institutionen, Umeå universitet