Källor till epidemisjukvårdens och psykvårdens historia

Statens engagemang i vårdfrågor var länge litet men växte med tiden. Organen för styrning och kontroll av vården fick allt större resurser och befogenheter. Efter Collegium medicum, Serafimerordensgillet och Sundhetskollegiet följde Medicinalstyrelsen. Detta ämbetsverk blev under 1900-talet ett av de viktigaste redskapen för statsmakternas strävan att skapa ett friskt och sunt folk. År 1968 sammanslogs det med Socialstyrelsen till en ny myndighet.

Arkivguiden Vården och staten behandlar de centrala källorna till den svenska hälso- och sjukvårdens historia från medeltiden till 1960-talet. De berörda myndigheterna hade centrala funktioner och var belägna i Stockholm, men deras arkiv innehåller källor om hälso- och sjukvården i hela riket – alltså även Finland fram till 1809. Regionala och lokala förhållanden belyses ner till individnivå. Inskickade rapporter, rullor och verksamhetsberättelser vittnar om byråkratiska rutiner och medicinska metoder, men också om enskilda livsöden.

Del 2 av Vården och staten behandlar bland annat smittskyddet och epidemisjukvården, vården av psykiskt sjuka, rättsmedicinen och apoteksväsendet. Den första delen, som utkom tidigare i år, handlade framförallt om kroppssjukvården på sjukhus och inom öppenvården.

Åke Norström är förste arkivarie vid Riksarkivet. Bland hans tidigare skrifter märks Handledning till juridiska källor i Malmö stadsarkiv och 1500-talets Malmö – om människor i en stad.

Åke Norström:
Vården och staten. Källor till hälso- och sjukvårdens historia från medeltiden till 1967. Del 2
Riksarkivet
Utkom 2020