Krigarkungarnas kamp i media

November är sedan länge förknippad med våra två främsta krigarkungar. Gustav II Adolf dog i Lützen den 6 november 1632 och Karl XII slutade sina dagar den 30 november 1718 i norska Fredrikshald. Medieanalysföretaget NewsMachine har undersökt hur dessa kungligheter framställs i media, från den 1 januari 2019 till den 30 november 2022.

Svensk media vurmar helt klart mer för Karl XII än för Gustav II Adolf. Den förre får nästan dubbelt så mycket publicitet under perioden. Däremot går det inte att se att ”kungarnas dagar” i november lyfter publiciteten nämnvärt. Mycket av publicitet rör på ett eller annat sätt kungarnas historiska gärningar, det kan handla om att städer kopplade till någon av dem fyller jämt.

I övrigt ger nya böcker och nya forskarrön avtryck i rapporteringen och även i det avseendet förekommer Karl XII mest frekvent. Den enda period där den Gustav II Adolf är mest omskriven är under sista kvartalet 2019. Då var det nämligen hundra år sedan Gustav Adolfbakelsen skapades av konditorn Carl Bräutigam. NewsMachine noterar också att det är de två stora morgontidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, som skriver mest om krigarkungarna, följda av Populär Historia.

– Det är lite förvånande att november månad inte ger något synbart lyft i publiciteten, snarare är intresset för de bägge kungarna är tämligen konstant över tid. Trots att bägge har fått epitet krigarkungar så har vi att göra med två personer som historien har gett olika laddning och kvalitéer. Gustav II Adolf grundade städer och i tandem med Axel Oxenstierna byggde han den svenska nationalstaten, medan hans militära insatser lade till grunden till stormakten Sverige. Karl XII var autokraten som krigade bort det stormaktsvälde han hade ärvt. Dessa omständigheter påverkar även dagens mediebild för respektive potentat, säger Henrik Zettergren, analyschef på NewsMachine.

Mest omskriven är Karl XII det första kvartalet i år med bland annat en hel del referenser till boken Tyrannens tid av Magnus Västerbro. Men det är framför allt tydligt hur Karl XII aktualiserades i och med den ryska uppladdningen vid gränsen till Ukraina och den följande invasionen av landet den 24 februari. Som en historisk bakgrund intresserade sig medierna då för kungens krig mot Ryssland i Ukraina och alliansen med den tidens ukrainska självständighetsrörelse, kosackerna, under Mazepa. Till exempel tog snart sagt alla tidningar in TT-artikeln ”Putins ’avnazifiering’ – med spår till Karl XII”.

– Den främsta orsaken till att Karl XII får mest medieutrymme är att han har en helt annan bäring på dagens politiska debatt och är mer kontroversiell än Gustav II Adolf. Även om vi har våldsamma 30:e-novemberfiranden som på 1990-talet väcker Karl XII:s potential som högerextremistisk symbol fortfarande känslor, vilket tydligt går att avläsa i rapporteringen. Det bidrar till att såväl författare som akademiker ständigt intresserar sig för kungen med en strid ström av nya böcker som resultat, säger Henrik Zettergren.

(2022-12-02)