Studien handlar om hur man skapar svenskt kulturarv i USA. För att visa hur det går till och med vilka motiv det sker analyserar hon hur och varför invånare i USA väljer ut och bekräftar vissa företeelser som särskilt svenska. Fokus ligger på Lindsborg i Kansas, en stad som grundades av invandrare från Sverige på 1800-talet. Idag har staden drygt 3 000 invånare, som identifierar sig som svenskar, svenskamerikaner och ickesvenskar. Förutom flera fältarbeten under senare delen av 1990-talet har hon genom tidningsmaterial och festivalens marknadsföringsmaterial flera decennier tillbaka följt hur dessa invånare organiserar, förbereder och gestaltar parader. I dessa visar de upp vad de uppfattar som svenskt till en publik på några få till över 10 000 besökare. På så sätt ges samtidsstudien ett historiskt djup.

Dessa parader tar form i samband med evenemanget Svensk Hyllningsfest som stadens invånare arrangerat sedan 1941 för att hedra invandrarna från Sverige och deras ättlingar. Medan Lindsborgsborna blickar mot Sverige för att förnya sina uttryck av vad som uppfattas vara svenskt, intresserar sig personer i ledande ställning för Lindsborgs kompetens att framställa och föra ut ett svenskt kulturarv.

Lizette Gradén grundar sin studie på teorier om evenemang, skapande av kulturarv och offentligt minne och med anknytning till utvecklingen av kulturarvsindustri och glesbygdsekonomi. Hon belyser särskilt relationen mellan arv, affärsmässighet och hängivenhet, mellan arv som ceremoni och arv som humor, samt mellan arv som val och arv som släktskap. Idag framhåller Lindsborgsborna med stolthet det valbara arvet, som även utgör en stor del av stadens ledarskaps medvetna strategi.