Kulturarvet skulle bidra till en bättre framtid

Nu är den första svenska avhandlingen i museologi skriven. Författaren Maria Björkroth antogs bland de första doktoranderna när den första och hittills enda, museivetenskapliga forskarutbildningen i Sverige startade 1995 vid Institutionen för museologi (namnbyte 1999 till Museologi, Institutionen för kultur och medier).

Användningen av natur- och kulturarv är en viktig fråga för den museologiska forskningen. Avhandlingen behandlar den unika svenska hembygdsvårdsrörelsens framväxt under slutet av 1800-talet och fram till 1930-talet. Då ville hembygdsvårdarna på en och samma gång skapa den nya tidens hembygd och bevara det bästa efter generationerna före.

Rörelsen fick fäste i växande industri- och stationssamhällen, en viktig uppgift var att värdesätta kulturarvet och använda detta som bidrag till arbetet med att skapa en bättre samtid och framtid. En gammal gård fick ny betydelse som förebild för nya svenska hem när emigration och trångboddhet var aktuella samhällsproblem. Lantliga byidyller skulle inspirera till bättre tätortsmiljöer när stadsplanerna var otillräckliga eller en fråga för exploatörer. Folkdans och bygdedräkter var uppskattade nya inslag i umgängeslivet.

Efter upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge i oktober 1905 fick hembygdsvårdsrörelsen sitt genombrott. Inspirationen hämtades bland annat från kontakter med de folkbildande ungdomsrörelserna i Norge och Finland och från europeiska ungdomsrörelser. Andra viktiga influenser kom från det europeiska arbetet med naturskydd och kulturskydd samt intresset för natur- och hemortsskydd i tyskspråkiga områden.

Hembygdsvårdens framväxt i Sverige behandlas i avhandlingen mot bakgrund av den internationella utvecklingen. Flera personligheter sätts också in i sammanhanget, däribland Emma och Anders Zorn i Mora, Gustaf Ankarcrona i Leksand, Karl Trotzig i Hedemora, Karl-Erik Forsslund från Brunnsvik och Uno Stadius som kom till Brunnsvik från Vasa i Finland.

Maria Björkroth:
Hembygd i samtid och framtid 1890–1930. En museologisk studie av att bevara och förnya
Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet
Disputation: 10 november 2000
Fakultetsopponent: fil.dr Annika Alzén, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet