Kulturmiljöområdet fortsatt svåröverskådligt

Myndigheten för kulturanalys har publicerat ny statistik över kulturmiljöområdet. Rapporten Kulturmiljöstatistik, Kulturfakta 2020:1 redogör för skyddade och utpekade kulturmiljöer, kulturmiljöarbetets statliga anslag och ekonomi, verksamhet och årsarbetskrafter samt civila aktörers kulturmiljöarbete.

Rapporten visar bland annat att:

• Statliga anslag till kulturmiljö har ökat med 250 procent sedan år 2000, och bidrag till civila aktörer har ökat med 300 procent.
• Flera länsstyrelser har minskat sina verksamhetsresurser till kulturmiljö. Mellan åren 2008 till 2018 motsvarar detta en minskning med 30 procent, från totalt 225 miljoner kronor till totalt 159 miljoner kronor i fasta priser.
• Bland kommunerna är tillgången till planeringsunderlag för kulturmiljö fortsatt låg, 2018 svarade 50 procent av kommunerna att man hade ett kulturmiljöunderlag för hela eller delar av kommunen, övriga saknade.
• Det är få förändringar i antalet skyddade och utpekade kulturmiljöer de senaste tre åren.
• Flera länsstyrelser har påbörjat revideringsarbete i relation till riksintresse för kulturmiljövård, totalt har antalet riksintressen minskat från totalt 1 526 till 1 515 mellan åren 2017 och 2019.

– Kulturanalys slutsats är att det fortsatt är svårt att följa kulturmiljöarbetets verksamhet med hjälp av befintlig statistik, säger ansvarig utredare Malin Weijmer. Flera av de traditionella aktörernas roll har utvecklats och nya aktörer har tillkommit men det finns stora luckor i hur statistik kan samlas och sammanställas.

Kulturmiljöstatistiken ingår i myndighetens uppdrag kring den officiella statistiken för kultur och fritid. Rapporten Kulturmiljöstatistik, Kulturfakta 2020:1 publiceras enbart digitalt och finns tillgänglig på Myndigheten för kulturanalys hemsida.