Kvinnor och ekonomisk förändring under 1900-talet

Denna avhandling handlar om kvinnor och ekonomisk förändring i Sverige under 1900-talet. Den centrala frågeställningen är hur kvinnors förändrade utbildning och arbetsmarknadsdeltagande har påverkat och samvarierat med fertilitet över tid. Även om många idag anser Sverige vara ett jämställt land där män och kvinnor har lika möjligheter, fortsätter traditionella könsroller att begränsa och styra såväl mäns som kvinnors aktiviteter och möjligheter, inte minst på arbetsmarknaden. En tämligen traditionell könsarbetsdelning lever kvar både i familjen och i samhället i stort och fungerar här som en central del i det teoretiska ramverk, grundat i neoklassisk ekonomisk teori, som utgör grunden för den teoretiska analysen.

Den teoretiska analysen kännetecknas också av ett långsiktigt ekonomisk-historiskt perspektiv och existerande teorier kompletteras genomgående med ett genusperspektiv. Den empiriska analysen rör fertilitetsförändringar; arbetsmarknadsdeltagande och flöden mellan olika aktiviteter och olika sysselsättningsgrad i samband med barnafödande; utbildningssegregering; och vuxenblivande i samband med första flytten hemifrån. Materialet som används utgörs av kvantitativa makro- och mikrodata såväl som kvalitativa data.

Under 1900-talet, flyttade svenska kvinnor fram sina positioner. De ökade sin respresentation i utbildning och på arbetsmarknaden och samtidigt så minskade löneskillnaderna mellan könen substantiellt. Dessa ekonomiska förändringar genererade en rad demografiska förändringar, inte minst så kallade timing-effekter vad gäller fertilitet, som fick födelsetalen att variera stort då incitamentsstrukturen för potentiella mödrar förändrades och relativpriset på barn steg. Förändringarna var emellertid koncentrerade till vissa perioder, nämligen 1920-talet, andra halvan av 1940-talet, samt 1960- och 1970-talen. 1990-talet framträder också i denna studie som en viktig period vad gäller ekonomisk och demografisk förändring samt en tid då könsarbetsdelning och könsrelationer ifrågasätts och förändras.

Denna studie visar att under nämnda perioder ändrade kvinnor i betydligt större utsträckning än män sitt beteende då möjligheter att delta i utbildning och på arbetsmarknaden ökade i samband med ekonomisk strukturförändring. Dessutom genomfördes under samma perioder olika social- och familjepolitiska reformer som syftade till att underlätta kombinationen av produktiva och reproduktiva aktiviteter. Därmed svarade kvinnor med att, över tid, välja olika kombinationer av utbildning, karriär och familj.

Denna studie av det långsiktiga förändringsförloppet vad gäller svenska kvinnors utbildning, arbetsmarknadsdeltagande och fertilitetsmönster bidrar förhoppningsvis till vår förståelse av viktiga aspekter av ekonomisk och social utveckling i Sverige under 1900-talet men också till vår förståelse av varför vägen till jämställdhet har varit och fortfarande är så långsam.

Maria Stanfors:
Education, Labor Force Participation and Changing Fertility Patterns. A Study of Women and Socioeconomic Change in Twentieth Century Sweden
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 21 mars 2003
Fakultetsopponent: professor Elyce J Rotella, Indiana University, Bloomington Indiana, USA