Under perioden från det andra världskrigets slut till 1970-talets början präglades världspolitiken av det kalla kriget, globala avkoloniseringsprocesser och 1960-talets radikaliseringsvågor. För svenskt vidkommande var detta också en ekonomiskt expansiv tidsepok, då många kvinnor gick från hemmafrutillvaro till förvärvsarbete.

Mot denna bakgrund av starka omvälvningar i de yttre historiska sammanhangen, analyserar Helena Tolvhed i avhandlingen Nationen på spel den svenska veckopressens text- och bildframställningar av en internationell arena – de olympiska spelen. Vilka kroppsliga, sociala och mentala egenskaper tillskrevs de manliga och kvinnliga idrottare som här agerade som representanter för olika nationer, vilka relationer upprättades mellan dem och vilka sociala positioner och identiteter presenterades och tillgängliggjordes härmed för svenska veckopressläsare?

– Det har varit de manliga prestationerna i OS-sammanhang som lyfts fram och stärkt nationen medan kvinnorna ofta osynliggjorts. Detta trots att samhället mellan 1948 och 1972 har gått igenom stora förändringar och kvinnorna stärkt sina positioner bland annat genom att på allvar komma ut på arbetsmarknaden, säger Helena Tolvhed.

Hon har gått igenom allt som skrivits, drygt 1100 sidor, om olympiska spel – sommar som vinter – mellan 1948 och 1972 i Vecko-Revyn, Vecko-Journalen, Se, Bildjournalen och Idun. Själv kallar hon sin avhandling ett möte mellan genusforskning, historia och idrottsforskning. Syftet är att analysera de kulturella betydelserna av kropp, kön och svenskhet så som de förmedlas till läsaren i text och bild.

– Jag har använt idrotten som ett kulturellt prisma och har valt efterkrigstiden eftersom det händer så ofantligt mycket i samhället då; folkhemmet och den framväxande välfärdsstaten, förändrade genusrelationer i Sverige och samtidigt internationellt avkolonialiseringen i världen, vilket betyder fler självständiga stater i OS och i FN, det kalla kriget, rasfrågan i USA och 60-talsradikaliseringen.

– Olympiska spelen är en delvis motsägelsefull arena. De omgärdas av ett tal om fred och folkförbrödning och en ambition att människor ska mötas. Samtidigt frodas kampen mellan individuella prestationer som stärker den nationella äran.

I avhandlingen skriver Helena Tolvhed att män lyfts fram i text och bild som Sveriges hjältar i framställningar som bekräftar nationell gemenskap.

– Det talas om OS-männens slitsamma träningsvardag, uppoffringar och tävlingsprestationer. Det är en form av nationellt hjälteskap som kvinnor i stort sett uteslutits från. Samtidigt får svarta män och män från öststaterna agera motpoler och förstärka bilden av målmedveten, framåtriktad svensk maskulinitet.

– Analysen visar att kvinnor som deltar i Olympiska spel oftast avbildas leende, passiva och poserande på ett sätt som trivialiserar kvinnlig idrott.

Helena Tolvhed:
Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948-1972
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 24 januari 2009
Opponent: docent Eva Blomberg, Mälardalens högskola