Kvinnor som samhällspedagoger runt 1900

I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken Att forma en ny tid handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900 i Stockholm. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad författarna kallar ett samhällspedagogiskt arbete.

Läsaren får stifta bekantskap med kvinnor som hade en rad olika positioner inom skola och utbildning, vård och omsorg, affärsdrivande verksamhet, publicistisk verksamhet och politik. Gemensamt för dem är också att de i huvudsak hörde hemma i stadens borgerliga skikt.

Det är kvinnliga företagare och entreprenörer som grundade egna skolor: Eugenie Brummer, Anna Whitlock och Alma Detthow. Entreprenörskapet gick hand i hand med intresset för att utveckla dåtidens pedagogik och att skapa möjligheter till utbildning för kvinnor. Kvinnor kunde vara framgångsrika företagare som Augusta Lundin som drev modehuset med samma namn. Eller driva matvaruhandel i kooperativ form som kvinnorna bakom Svenska hem. Publicisten Sophie Adlersparre startade tidskriften Tidskrift för hemmet som senare blev organ för Fredrika Bremer-förbundet.

Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, öppnade privat praktik, vilket var den enda möjliga vägen. Kvinnornas möjligheter att flytta fram sina positioner och bidra till samhällsutvecklingen skedde ofta utanför de offentligt finansierade institutionerna. Andra kvinnor som sjuksköterskan Agda Meyerson och hennes syster Gerda Meyerson, grundare av Centralförbundet för socialt arbete, drev hem för konvalescentvård och byggde bra bostäder för arbetande kvinnor.

När det gäller politik var det stora hindret att kvinnor inte hade rösträtt och inte kunde väljas till riksdagsledamöter. Detta skedde först 1921. Här får vi lära känna riksdagsledamöterna socialdemokraten Agda Östlund, högerkvinnan Bertha Wellin och liberalen och förstakammarledamoten Kerstin Hesselgren. Dessa kvinnor tog sig in i en för dem helt ny typ av offentlighet, den lagstiftande församlingen i landet.

Att forma en ny tid belyser en rörelse i tiden som knappast var märkbar när den pågick, men som fick stor betydelse. Decennierna runt 1900 fick och skaffade sig kvinnor nya rättigheter, och ett antal kvinnor utnyttjade de nya möjligheter som öppnade sig. Kvinnor började ta plats i offentligheten.

Författarna Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin och Eva Trotzig har ägnat sig åt forskning och undervisning i pedagogik vid svenska universitet. Detta är en kollektivbiografi men den är också kollektivt skriven. Bokens efterord är skrivet av Donald Broady, svensk utbildningssociolog och kultursociolog.

Boel Englund & Agneta Linné (redaktörer):
Att forma en ny tid. Kvinnor som samhällspedagoger runt 1900. En kollektivbiografi.
Stockholmia förlag
Utkom 2020