Likpredikningar i Skoklosters slott digitaliseras

Biblioteket i Skoklosters slott. Foto: Helena Bonnevier/Skoklosters slott

Biblioteket i Skoklosters slott. Foto: Helena Bonnevier/Skoklosters slott

Tryckta likpredikningar i Skoklosters slotts bibliotek ger viktiga kunskaper om livet i Europa under 1600- och 1700-talet. Statens historiska museer genomför därför tillsammans med Stockholms universitet ett projekt för att digitalisera de drygt tusen likpredikningarna i slottets boksamling och göra dessa tillgängliga för forskning.

– Att vi gör materialet digitalt kommer att förbättra dess användbarhet avsevärt och det banar väg för ny forskning inom en rad olika områden – både nationellt och internationellt, säger Elin Fornander, forskningschef vid Statens historiska museer.

En likpredikning är en tryckt utgåva av den predikan som hållits i samband med en begravning. Förutom själva predikotexten innehåller den en ofta idealiserad redogörelse för den avlidnes sista tid i livet, personens dygder och en levnadsteckning.

– Likpredikningarna ger upphov till frågor om bland annat liv och död, sociala relationer, hälsa och arbete. De visar hur människor under den här tiden hanterat omvälvande förändringar som krig och fred, trauman eller miljökatastrofer, säger projektledaren Susanne Tienken, docent i tyska vid Stockholms universitet.

De drygt tusen likpredikningarna i Skoklosters slotts bibliotek härrör framför allt från 1600-talet och är inbundna i samlingsband. De handlar om personer ur de furstliga, adliga, borgerliga och prästerliga skikten.

– Nästan hälften av predikningarna handlar om kvinnor som annars är starkt underrepresenterade i arkiven och kan därför ge värdefulla bidrag till kunskap, särskilt om kvinnor under stormaktstiden, säger Jonas Häggblom, Intendent för Skoklosters slotts samlingar.

Ett exempel är den levnadsbeskrivning som finns i likpredikan över Skoklosters slotts första slottsfru Anna Margareta von Haugwitz. Den är i princip den enda bevarade källan till kunskap om hennes barndom, uppväxt och omständigheter innan hon träffade sin blivande make Carl Gustaf Wrangel.

Projektet syftar till att skapa en digital infrastruktur för forskning och att initiera forskning på Skoklosters samlingar. Det betyder att materialet bland annat ska registreras, scannas och göras tillgängligt på olika digitala plattformar. Forskare och studenter kommer att bjudas in för att arbeta med de digitaliserade likpredikningarna under projektets gång och det hela avslutas med en stor internationell konferens.

Projektet, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, inleds nu i januari och kommer att pågå fram till 2026.

(2022-01-11)