Lösdriveri och försvarslöshet i Sverige under 1830-talet

Ett centralt rättsligt förhållande i Sverige under många sekler var det så kallade tjänstetvånget. Fram till 1885 riskerade alla de som var ålagda att ta årstjänst men inte hade en sådan, att anklagas för ”lösdriveri” eller – som det kallades i en förordning från 1833 – försvarslöshet. Att vara utan årstjänst eller på annat sätt sakna laga försvar var förknippat med stora risker för en människa då hon riskerade att dömas till straffarbete eller utsättas för någon annan tvångsåtgärd.

Statsmaktens bekymmer över fattiga människor utan årstjänst och husbonde var en paneuropeisk företeelse med medeltida rötter. Under århundraden hade besuttenheten klagat på hutlösa lönekrav, lättja, självsvåld, självförvållad fattigdom, kriminalitet och svårighet att få tag på arbetskraft. Den arbetar- och fattigpolitik som syftade till att lösa dylika problem, visade sig också vara synnerligen livskraftig.

Kunskapen om hur tjänstetvång och andra lösdriveriförfattningar praktiserades i Sverige under förindustriell tid har hittills varit liten. Med tids- och rumsmässigt fokus på Västmanlands län under 1830-talet studeras i denna avhandling vad som kan kallas tjänstetvångets eller ”lösdriveriets” sociala praktik.

Särskild tyngdpunkt ligger i avhandlingen på de människor som fick sitt handlingsutrymme kringskuret på olika sätt med hänvisning till tjänstetvånget och relaterade författningar rörande fysisk rörlighet och bosättning. Vid denna tid rådde internt passtvång. Jordlösa kunde nekas mantalsskrivning och inflyttning. Tusentals var de människor som under ett år kunde gripas med hänvisning till passbestämmelser. Tiggeri var endast tillåtet inom hemorten med tillstånd som en del av en rudimentär fattigvård, och mängder av tiggare intogs därför i landets alla häkten.

Det omfattande källmaterial som tjänstetvångets praktik lämnat efter sig i arkiven ger möjlighet till unik kunskap om sociala relationer i det förindustriella Sverige som också inkluderar de allra fattigaste liksom den idag erkända minoriteten resandefolket samt vilka konsekvenser denna praktik hade för människors välfärd och friheter.

Theresa Johnsson:
Vårt fredliga samhälle. ”Lösdriveri” och försvarslöshet i Sverige under 1830-talet
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 29 april 2016
Opponent: docent Frans Lundgren, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet