Lösningen på hållbarhetsproblemen kan finnas i historien
The Oxford Handbook of Historical Ecology and Applied Archaeology. Christian Isendahl. Foto: Katarina Tullia von Sydow
Vad kan dagens samhällen lära av det förflutna när det kommer till hållbarhet? Det går att dra lärdomar av att studera hur tidigare kulturer reagerat på exempelvis klimatförändringar. Det anser arkeologen Christian Isendahl som är huvudredaktör för en ny antologi av ett 50-tal internationella forskare som fokuserat på vilka lärdomar vi idag kan dra av att titta på de långa perspektiven.
The Oxford Handbook of Historical Ecology and Applied Archaeology innehåller drygt 30 kapitel av ett 50-tal författare inom ämnen som arkeologi, historia, antropologi och geografi, där många av författarna är världsledande forskare inom sina områden – samt ett kapitel av en bonde, skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
– Ja, det är faktiskt ett kapitel av en som driver ett ekologiskt jordbruk i Toscana. Han använder ett etruskiskt vattenhanteringssystem. En 3 000 år gammal metod där vattnet leds under jord, säger Christian Isendahl.
Denna jordbruksmetod för vattenhantering är bara en av många saker som vi i dagens samhällen glömt bort.
– Det finns många exempel på olika jordbrukstekniker och resurshanteringssystem som inte används längre.
Boken vänder sig i första hand till arkeologer, utvecklingsforskare och dem som forskar om hållbarhet ur olika aspekter.
– Den är ett bidrag till att visa hur arkeologin tillhör hållbarhetsforskningen. Vi sysslar med historisk ekologi, eller snarare humanistisk historisk forskning som studerar människor, vad tidigare generationer gjort och vilka effekter det haft, säger Christian Isendahl.
Genom att titta på hur något förändrats, över lång, lång tid ges även ett perspektiv på samtiden, menar han. Och med långa perspektiv menas att blicka bakåt – eller för all del framåt – betydligt längre än ett par generationer. Bokens perspektiv sträcker sig ända tillbaka till istiden.
– Huvudpoängen är det djupa tidsperspektivet. Arkeologer tänker i termer av hundratals eller tusentals år, medan exempelvis politiker bara ser till de närmaste fyra åren.
Historisk ekologi bygger på erkännandet att människan inte bara är kapabel att påverka miljön utan även att alla miljöer på jorden redan har modifierats direkt eller indirekt. Boken tar upp exempel som hur olika kulturer reagerat på klimatförändringar, och hållbara städer i det förflutna.
– Vad finns det för skäl till att städer inte är hållbara och försvinner? Varför är sociala system som städer så ofta resistenta mot förändringar och varför inte i vissa fall – hur kan samhällen förändras på ett kreativt sätt så att de kan bemöta olika former av problem eller kriser?
Ett kapitel visar även hur det går att titta på livskvalitet i det förflutna och jämföra den över tid.
– Hur social jämlikhet har förändrats över lång, lång tid ger även ett perspektiv på samtiden, säger Christian Isendahl.
The Oxford Handbook of Historical Ecology and Applied Archaeology fokuserar inte bara på att definiera vilka konsekvenser tidigare människors liv haft utan även på hur förståelsen av dessa förändringar kan bidra till att informera samtida praxis och utvecklingspolitik.
– Det finns en enorm potential i att använda, och lära av, historien av mänskligt resursutnyttjande för att bygga eller testa modeller för framtida förändringar!
(2019-05-29)
