I samband med Nationalmusei Vänners årsmöte skänktes drottning Lovisa Ulrikas begravningsbägare till museet. Detta unika föremål är utfört av silversmeden Pehr Zethelius och gavs som minnesgåva till Johan Wingård, biskop i Göteborgs stift, som tack för den likpredikan han höll för den avlidna drottningen 1782. 

Begravningsbägaren har hittills varit okänd för de flesta. Den är tillverkad av silver och har en imponerande storlek. Den väger nästan 3 kilo, vilket var passande nog för en syster till Fredrik den store av Preussen. I och med återupptäckten av begravningsbägaren kan en viktig pusselbit fogas till den svenska formhistorien i Nationalmuseum. Detta praktföremål är samtidigt exempel på den långa kungliga traditionen att överlämna en kostbar gåva till de främsta funktionärerna vid statsceremonier såsom dop och begravningar. 

Änkedrottning Lovisa Ulrika avled på Svartsjö slott den 16 juli 1782 och begravdes i Riddarholmskyrkan den 31 juli. Likpredikan hölls av hennes överhovpredikant Johan Wingård, biskop i Göteborgs stift. Som tack fick han detta specialformgivna föremål, som därefter ärvts av hans ättlingar.  

 
Drottning Lovisa Ulrikas begravningsbägare. Foto: Hans Thorwid/Nationalmuseum Drottning Lovisa Ulrikas begravningsbägare.
Foto: Hans Thorwid/Nationalmuseum

Mästaren till begravningsbägaren är Pehr Zethelius (1740-1810), en förgrundsgestalt inom det svenska silversmidet vid slutet av 1700-talet. Föremål från hans verkstad visar såväl på hög konstnärlig som på teknisk kvalitet. Zethelius blev stilbildande och var den som införde nya impulser från kontinenten.

Begravningsbägaren är skänkt till minne av Henry Montgomery (1927-2010), ordförande i Nationalmusei Vänner under åren 1982-1994. År 1998 instiftades Barbro och Henry Montgomerys donationsfond som förvaltas av Nationalmusei Vänner.