Som bönder, mejerskor, hantverkare, ljusstöperskor, kvasttillverkare, grosshandlare, månglerskor, barnmorskor, pigor och drängar lönearbetade kvinnor och män på landsbygd och i städer under 1700- och 1800-talen. Dessutom skulle kvinnor sköta hushållsarbetet, mot ingen eller usel lön. Maten skulle bevaras och tillagas utan kylskåp eller elektrisk spis. Diskningen blev svår utan kranvatten. Uppvärmning av en bostad var arbetskrävande, liksom städning. Att tvätta var ett tungt kroppsarbete. Stickning, stoppning och lagning av strumpor och tröjor, var inte ett nöje utan ett måste. Kvinnor har alltid arbetat, men de har mindre sällan än män fått betalt för detta.

Män hade länge makt över kvinnor genom lagarna. Trots begränsningar har kvinnor alltid utfört viktiga samhällsuppgifter.

Mot slutet av 1800-talet ändrades maktförhållandet mellan kvinnor och män under inflytande av en samhällsomvälvning: många flyttade, bytte arbete och bostad, ändrade vanor och uppfattningar. Möjligheterna till ett bättre liv syntes oändliga. Verkligheten var krassare. Under samma tid växte kvinnorörelsen. Den påverkade diskussioner om rösträtt, om vem som skulle lönearbeta och om hur barn och hushåll skulle organiseras. Kvinnlighet, manlighet, moderskap, faderskap och barndom diskuterades. Grunderna för 1900-talets välfärdsstat vilade på en outtalad överenskommelse att kvinnor borde vårda och män borde beskydda och förtjäna till uppehället.

Dagens samhällsorganisering bygger på gamla och nya uppfattningar som tolkas genom nya materiella förhållanden. Vi kan välja men hur styrda är våra val av den historia som kvinnlighet och manlighet har bestämt för oss?

Författarna är verksamma som forskare och lärare i ekonomisk historia vid Uppsala respektive Stockholms universitet. Makt och försörjning vänder sig till studenter i historiska ämnen och kurser med genusinriktning vid universitet och högskolor. 

Susanna Hedenborg & Ulla Wikander:
Makt och försörjning
Studentlitteratur
224 sidor, häftad.
Utkom 2003.