Den så kallade tidigmoderna epoken (cirka 1500-1800) var en tid av förändring och omvandling, av radikalt förändrade betingelser på många av samhällslivets områden. En fråga var under denna tid särskilt brännande: problemet med maktens natur och villkoren för dess legitimitet.

Problemkomplexet makt, auktoritet och legitimitet fick en omedelbar aktualitet när de nya monarkierna byggde upp starka stater med växande byråkratier som ersatte de decentraliserade politiska strukturerna; när där den oupphörliga internationella oron gjorde krigen närmast endemiska; när tudelningen av den traditionella kyrkliga enheten med Luthers protest väckte tankar om andra maktförhållanden mellan präster och åhörare och mellan män och kvinnor; när den pragmatism och skepticism som Machiavelli med flera gav uttryck för vann insteg på det intellektuella och politiska området; för att bara nämna något av den osäkerhet som präglade stora delar av tidsperioden.

Uppsatserna i Maktens skiftande skepnader kretsar alla kring makt, auktoritet, inflytande och legitimitet i det svenska riket (och en del av Norge; Jämtland) under den tidigmoderna epoken. De är sorterade under tre teman. Det första handlar om hur den politiska makten legitimeras under 1500-, 1600- och 1700-talen; det andra temat belyser olika aspekter av makt och auktoritet i anknytning till den statliga regionala och lokala förvaltningen; det tredje temat behandlar makt och inflytande hos män och kvinnor inom hushållets och familjens ramar.

Författare är Mats Hallenberg, Börje Harnesk, Göran Malmstedt, Per Sörlin, Alexander Jonsson, Svante Norrhem och Jenni Toivanen.

Börje Harnesk (red):
Maktens skiftande skepnader. Studier i makt, legitimitet och inflytande i det tidigmoderna Sverige
Institutionen för historiska studier, Umeå universitet
185 sidor, häftad.
Utkom 2003.