Maktskiftet på landsbygden och vägen mot industrialisering

Avhandlingen One coin – one vote behandlar data från tiden då Sverige industrialiserades, med fokus på de sista decennierna av 1800-talet och de första på 1900-talet. En stor del av datamängden som används är ny i detta avhandlingsprojekt i bemärkelsen att det inte tidigare har samlats in, digitaliserats och sammanställts. Datainsamlingen är således ett forskningsbidrag i sig.

Kommunreformen 1862 har en central roll i avhandlingen. Reformen gick bland annat ut på att separera kyrkliga från sekulära ärenden i den kommunala förvaltningen. För landsbygden innebar detta att cirka 2 400 landskommuner inrättades, i princip uteslutande med samma geografiska gränser som de redan befintliga församlingarna. I och med reformen infördes också det så kallade fyrktalssystemet där privatpersoner och företag fick röster utifrån hur mycket skatt de betalade.

Avhandlingens tre första kapitel är samförfattade med Per Pettersson-Lidbom och Björn Tyrefors.

I det första kapitlet estimeras hur fördelningen av den politiska makten i landskommunerna påverkade tillgången till offentlig utbildning. Traditionellt bestod den politiska eliten på landsbygden av de jordägande bönderna. Kommunreformen ledde dock till att den växande industrin fick allt större inflytande. Genom att använda ett nyskapande sätt att estimera kausala effekter i kombination med en ny historisk databas, som bland annat innehåller data över röstfördelningen och de ekonomiska utgifterna i Sveriges 202 landskommuner, visas att utgifterna på skolan ökar när bönderna inte längre har en majoritet av rösterna.

I kapitel 2 undersöks hur tillgången till järnväg påverkade den ekonomiska tillväxten i landskommunerna. Järnvägsbyggandet kom igång rätt sent i Sverige jämfört med andra länder i Europa och bortsett från de statliga stambanorna var det privata bolag som stod för uppbyggnaden av lokala järnvägslinjer. Från 1857 till 1917 fick drygt 1 000 av landets cirka 2 400 landskommuner tillgång till de lokala järnvägslinjerna. Effekterna på den lokala ekonomin av järnvägsetablering är stora (cirka 130 procents ökning på 30 år) och bekräftar därmed att järnvägsutbyggnaden i svenska kommuner är den största bidragande orsaken till det stora ekonomiska lyft som Sveriges kommuner genomgick under denna tidsperiod. En sådan massiv tillväxtökning på grund av infrastruktursatsningar kan rimligen endast förklaras av att koordinerade järnvägsinvesteringarna genererade en efterfrågechock genom en förändrade förväntningar om framtiden.

I kapitel 3 tas en bredare ansats för att förklara effekterna av rösträttsreformen 1862 på en mängd variabler av intresse inom utvecklingsekonomi. Den lokala eliten kan direkt påverka priset på arbetskraft genom att använda sig av olika typer av tvångsarbete, exempelvis genom att kräva arbete med stöd i legostadgan och arrendekontrakt. Den lokala eliten kan också indirekt påverka priset på arbetskraften genom olika former av inträdesbarriärer som gör det svårt för företag att etablera sig. Exempel på inträdesbarriärer är att den lokal eliten kan blockera investeringar i skola och transporter såsom järnvägar.

Kapitel 4 avviker från de tre andra kapitlen såtillvida att det inte direkt är relaterade till förändringar i politiska institutioner. Studien estimerar den dynamiska effekten av nederbördschocker (avvikelser från det normala) på spädbarnsdödligheten. Specifikt undersöker författaren om månatliga nederbördschocker i svenska kommuner påverkar spädbarnsdödligheten, inte bara direkt utan även månaderna som följer, dvs. den dynamiska effekten. För att kunna besvara en sådan fråga krävs en massiv datamängd på en högfrekvent nivå. Lindgren har därför samlat in och digitaliserat dödlighet på församlingsnivå mellan åren 1881 och 1952. Till denna datamängd har han fogat månatliga väderstationsdata över nederbörd för som mest 700 väderstationer. Församlingar har sedan matchats till närmaste väderstation. Resultaten visar att ökad nederbörd minskar spädbarnsdödligheten. Den positiva effekten avtar sedan stegvis i upp till 4 månader efter en nederbördschock och därefter är dödligheten tillbaka på ”normalnivån”. En sannolik förklaringsmodell är, enligt Erik Lindgren, att minskad nederbörd och torka hade en direkt påverkan på skörden.

Erik Lindgren:
One coin – one vote. The rural political power shift that pushed Sweden towards industrialization
Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 15 juni 2022