Mellan fabel och fauna – om djur som fanns och inte fanns

Medeltidsmuseet
9 juni 2022 –

Medeltidsmuseets sista utställning i de nuvarande lokalerna under Norrbro handlar om djur som fanns och inte fanns. Kliv in i en värld där det verkliga möter det fantastiska. Där fabeldjur som enhörningar och drakar är lika verkliga som hundar och katter.

Mellan fabel och fauna är en visuell konst- och historisk utställning där du träffar olika märkliga väsen från förr. Om du är liten kan du klappa hornormen eller rida på det farliga vidundret från havet.

Fabeldjur är benämningen på djur med övernaturliga egenskaper som uppträder i traditionella sagor och sägner. Många är delvis djur, delvis människa, som kentaurer och sfinxer. Andra kan vara sammansatta av två olika djur som basilisker, enhörningar och gripar. De flesta fabeldjur har sitt ursprung i Orienten. Vid heraldikens (läran om hur vapensköldar ska utformas) uppkomst på 1100-talet, togs ofta fabeldjur som vapenfigurer. Förebilder hämtades från de så kallade bestiarierna (medeltida djurböcker).

För medeltidens människor var enhörningar och drakar lika verkliga som hundar och katter. De kraftfulla och ofta färgstarka djuren fanns levande i medeltidsmänniskans föreställningsvärld. De väckte skräck och fascination och symboliserade olika egenskaper.

Vår relation till djur i dag både liknar och skiljer sig från medeltidens förhållningssätt. Idag behandlar vi sällskapsdjur på ett familjärt sätt vilket inte alltid gjordes på medeltiden. Men å andra sidan gavs djuren då ofta en symbolisk och en förmänskligad roll och de hade en sedelärande och moraliserande funktion. Grunden till detta lades redan under antiken och omsattes sedan i kristen tradition. Detta synsätt lever kvar än i dag i hur vi kategoriserar och karaktäriserar djur, till exempel att hundar är lojala och lejonet är djurens konung.

Utställningen lyfter bilder från medeltiden och särskilt fabeldjur från Sveriges första tryckta bok Dyalogus Creaturarum Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) från 1483.