Mer insyn och konkurrens i arkeologin
Ingen vet om kostnaderna för arkeologiska undersökningar är rimliga. Konkurrens saknas. Länsstyrelserna utser arkeologiska undersökare slentrianmässigt. Det hävdar Riksdagens revisorer, som nu föreslår att beslutet att undanta uppdragsarkeologi från lagen om offentlig upphandling omprövas.
Staten är en svag beställare av arkeologiska undersökningar och en passiv mottagare av resultaten. I många fall har exploatörerna betalat för rapporter som inte har levererats. Det saknas rapporter från drygt 3000 arkeologiska undersökningar. Det betyder att resultaten från dessa undersökningar inte har kunnat användas inför nya beslut om arkeologi. Resultaten har inte heller kommit till användning i forskning eller utbildning. Revisorerna föreslår därför att universitet och högskolor ingår i organisationen för uppdragsarkeologi.
En arkeologisk undersökning kan inte göras om när en fornlämning väl har tagits bort. Med upphandling skulle beslutsprocessen öppnas för insyn. Undersökare i privat regi möts med skepsis och har svårt att få uppdrag. Revisorerna föreslår att arkeologer auktoriseras. Auktorisation i kombination med upphandling skulle ge förutsättningar för likvärdig behandling av undersökare.
Exploatörerna skall betala för arkeologiska undersökningar, men det är länsstyrelserna som beslutar om kostnaderna. Revisorerna föreslår att exploatörerna, som har intresse av att hålla nere kostnaderna, själva skall upphandla arkeologiska tjänster från auktoriserade arkeologer. På så sätt skulle länsstyrelserna avlastas administrativa uppgifter och få möjlighet att förstärka sin tillsyn – en uppgift som i dag är lågt prioriterad.
Riksantikvarieämbetet skall se till att fornlämningar skyddas. Myndigheten ansvarar också för normgivning, uppföljning och tillsyn av uppdragsarkeologin. Samtidigt är Riksantikvarieämbetet den dominerande uppdragsarkeologiska undersökaren. Verksamheten är beroende av att ingrepp i fornlämningar medges. Revisorerna föreslår att den arkeologiska uppdragsverksamheten skiljs från Riksantikvarieämbetet.
(2002-11-15)
