Gröna platser är temat för Kulturarvsdagen 2011

Kulturlandskapet bär spår av människans påverkan sedan årtusenden tillbaka. Kulturarvsdagen vill i år lyfta på förlåten till de gröna platserna i staden och på landsbygden. Varje odling, betesplats, hage, äng, åkerteg, skogsglänta, park eller trädgård har en historia och den 11 september är det dags att berätta den.

På Kulturarvsdagen som firas i hela Europa kan alla som vill anmäla ett evenemang. Kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader i anslutning till dessa visas upp och dagen samordnas i Sverige av Riksantikvarieämbetet.

Från barockparken upp mot Nya Staberg. Foto: Bengt A Lundberg

Från barockparken upp mot Nya Staberg.
Foto: Bengt A Lundberg.
Människan har i alla tider brukat och påverkat landskapet, för att producera livsmedel och ta ut råvaror för olika ändamål. Olika tiders brukningsmetoder, växtval och behov av naturresurser har satt sina spår i landskapet – i skogar, ängs- och betesmarker. Temat Gröna platser har en mängd uppslag: En örtagård, en lövtäkt, ett sojde och ett prästgårdsänge kan berätta många historier om människorna som brukade marken och landskapet. Det finns även spännande berättelser om de byggnader och redskap som är kopplade till det odlade kulturarvet: logar, potatiskällare, ängslador, rior, härbren, kvarnar med mera.
Glumslöfs backar - åkerlandskap. Foto: Bengt A Lundberg

Glumslöfs backar – åkerlandskap.
Foto: Bengt A Lundberg.

>De medvetet anlagda gröna platserna i staden och på landsbygden är också sprängfyllda med stoff, till exempel parker, örtagårdar, kyrkogårdar, trädgårdar, skolträdgårdar, kolonilotter och växthus. Vad betyder dessa platser för oss idag? För vilka har man anlagt platsen? Exempel på arrangemang är vandringar, föreläsningar, cykelturer, bussutflykter, sägenafton, afternoon tea i parken, eller varför inte en ridtur genom odlingslandskapet?

Riksantikvarieämbetet genomför Kulturarvsdagen i nära samverkan med Sveriges Hembygdsförbund.

(2011-04-20)