När Wulfstan på 800-talet reste från Hedeby i Danmark till Truso i nuvarande Polen, gav han en kort beskrivning av vilka länder som då fanns i Sydskandinavien. Ett av dessa var Möre. Möre skulle sedan nämnas flera gånger i våra tidigaste skriftliga källor, exempelvis i det äldsta gränsläggnings- dokumentet mellan Sverige och Danmark. Senare bildade Möre tillsammans med andra små land som Tjust, Handbörd, Värend och Finnveden landskapet Småland

Den nya vägen, en del av väg E 22 mellan Hossmo och Söderåkra, gav arkeologerna möjlighet till en fördjupad studie av Möres förhistoria. Genom fynden ur Möres jord fick vi en bättre bild av hur kulturlandskapet vuxit fram och hur människornas arbete och livsvillkor tett sig.

Vi ser hur istidens människor bosatte sig vid stranden av Ancylussjön, hur jordbruket introducerades, bronsålderns stora gårdar, järnets introduktion och järnålderns små gårdar till dess att Möre kristnades och blev offer för ett vikingaanfall år 1123. Berättelsen slutar på 1200-talet, då Möre blev en del av Kalmar slotts län och Kalmar en av medeltidens viktigaste städer i östersjöområdet.

Gert Magnusson (red):
Möre – historien om ett småland.
Kalmar läns museum
672 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom 2001.