Museimaterial visar hur Skånes flora förändrats på 200 år

Floran i de tio socknarna ominventerades till fots och cykel 2019. Foto: Cassandra Hallman

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började.

Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändringar under långa tidsperioder? Absolut, är svaret från ett forskarlag vid Lunds universitet. I en ny studie, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators, har forskarna undersökt hur artsammansättningen och växternas egenskaper och miljökrav förändrats i tio skånska socknar sedan början av 1800-talet. Studien visar att en rad faktorer påverkat den biologiska mångfalden, och det under en längre tid än vad forskarna trott. En stor del av de växter och naturtyper vi idag ser som typiska för det skånska landskapet var inte alls vanliga för hundra år sedan, och vice versa.

– Många av de förändringar vi sett de senaste 10 till 40 åren, exempelvis effekter av ökande näringsbelastning och våtmarkernas försvinnande, har i själva verket pågått mycket längre än så, säger Torbjörn Tyler, biologiforskare och museiintendent vid Lunds universitet.

Vilka är då de skånska vinnarväxterna? Det rör sig om kärlväxter som trivs i näringsrika, beskuggade och relativt mörka miljöer, till exempel fingerborgsblomma, murgröna och skogstry. Men framför allt arter som förts in av människan, så som jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Bland förlorarna finns de ursprungligt vilda växterna knutna till näringsfattiga solbelysta våtmarker, exempelvis tätört och loppstarr, samt ogräs och kulturväxter kopplade till äldre jordbruksmetoder, som råglosta och linsnärja. Men också växter som gynnas av kreatursbete och slåtter, bland annat kattfot, fältgentiana och slåtterblomma.

– Dessa växter har blivit ovanligare och ibland till och med försvunnit. Vi kan också se att floran i olika delar av Skåne blivit allt mer likriktad, vilket innebär att den biologiska mångfalden minskat på landskapsnivå, samtidigt som antalet arter i varje enskild socken kan ha ökat, säger Torbjörn Tyler.

Samhällets och markanvändningens utveckling har påverkat naturen och floran på likartat sätt under lång tid vilket sammantaget resulterat i dramatiska förändringar. Skiftet mot en flora präglad av högre tillgång på växtnäringsämnen i landskapet började exempelvis redan tidigt under 1800-talet. Detta var alltså långt före användningen av konstgödsel och kväveutsläppen från förbränningsmotorer, utan snarare som en följd av befolkningstillväxt och intensifiering av jordbruket. De nya resultaten är viktiga för att förstå och värdera de förändringar vi ser idag och som väntar framöver.

– Det gäller alltid att ha ett långt tidsperspektiv i arbetet med att värna miljö och biologisk mångfald. En annan insikt är att historisk data från arkiv och museisamlingar lämpar sig ypperligt för den här typen av miljöstudier, säger Torbjörn Tyler.

Studien publiceras i januarinumret av tidskriften Ecological Indicators: ”Changes in south-Swedish vegetation composition over the last 200 years as described by species-specific indicator and trait values and documented by museum and literature records”.

(2022-01-25)