De musikaliska aktiviteterna i Jönköping under 1600- och 1700-talen återfinns främst i kyrkorådets och rådhusrättens protokoll. Under 1800-talet förändras det sociala livet och därmed även källmaterialet. Primärdokumenten blir därefter lokalpressen, i första hand Jönköpings Tidning och Smålands Allehanda, samt från 1850-talet folkrörelsernas handlingar. 

Privata musiksällskap och körer etablerar sig och Jönköpings infanteriregementes musikkår (I 12) – från början stadens sedan enda professionella orkester – kompletteras vid sekelskiftet 1900 av det nyligen installerade Smålands artilleriregementes musikkår (A 6). De båda kårerna utgör i stor utsträckning det civila musiklivets praktiska förutsättning. Restaurangmusiken främst på Stora Hotellet utförd av lokala eller gästande musikkårer alternerande med professionella damorkestrar eller tillfälliga solister ger musiklivet en vidare dimension.

De lysande recensionerna för studentsängarna på 1870-talet och för Göteborgs orkesterförening på 1910-talet kan ställas mot kverulanten som ansåg det bevisat "att Jönköping måste vara en bland rikets sämsta konsertstäder." Den bländande recensionen av Wilhelm Stenhammars konsert 1915 kompletterades privat med omdömet, att Stenhammars kompositioner "voro gräsligt innehållslösa i mensklig mening, utan ringaste reson eller melodi." 

Mot denna pessimism står det faktum, att Jönköping under de presenterade 300 åren kan uppvisa mycket omfattande och varierande musikaktiviteter. Låt vara att dessa emellanåt skrudade sig i lånta fjädrar i form av främmande artisters medverkan särskilt märkbart under den tid tågresenärerna Malmö – Stockholm med hänsyn till den långa restiden måste övernatta i Jönköping. Att in- och utländska artister på väg till eller från Stockholm under sådana omständigheter gav en eller annan spontan eller förberedd konsert i staden förefaller naturligt. 

Musikaliska nöjen i Jönköping 1620-1920 omfattar annonserade eller på annat sätt offentliggjorda musikarrangemang. Musiken vid gudstjänster och religiösa möten ligger utanför ämnet eftersom den varken har eller än mindre utger sig ha konsertant status. "Det nästintill outtömliga källmaterialet kräver en hård och omfattande gallring. Vad som här presenteras får anses vara representativt för musiklivet i Jönköping under de aktuella 300 åren", skriver författaren i sin presentation av boken.

Gustaf Ruuth:
Musikaliska nöjen i Jönköping 1620-1920. En orientering i stadens musikliv under 300 år
Jönköpings läns museum
354 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom i i november 2001.