När Fantomen blev svensk

Hur kunde en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte?

Seriefiguren Fantomen dök upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det var först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljde över Sverige, som Fantomen på allvar blev ”svensk”. Tidningen fick då ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, som lät Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop var Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara.

Fantomen-gestalten förkroppsligade kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det föll uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 1970-talet var det faktiskt fler som läste om hans kamp mot sociala orättvisor än som läste Expressen. I boken När Fantomen blev svensk undersöker Robert Aman hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut.

Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid.

Robert Aman är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet där han forskar och undervisar om tecknade serier.

Robert Aman:
När Fantomen blev svensk. Vänsterns världsbild i trikå
Bokförlaget Daidalos
Utkom 2022