Nationell och politisk självbild i Sverige

Hur gammal är den svenska identiteten och hur länge har man kunnat tala om en svensk nation? Historikern Jonas Nordin fastslår i sin avhandling vid Stockholms universitet att en utvecklad nationell identitet existerat redan under 1600-talet. Ursprungligen hänvisade statsmaktens styrande till en svensk identitet för att få folket att frivilligt och lojalt ställa upp in den kontinentala krigen under 1600-talet. De goda svenska egenskaperna användes också för att rättfärdiga stormaktens härskarroll i de erövrade provinserna och för att förbättra integrationen mellan imperiets olika delar.

Bland de särdrag som allmänt tillskrevs det svenska folket märks en rad egenskaper som än i dag går att känna igen. Svenskarna beskrevs som strävsamma och ärliga, laglydiga, tappra och frihetsälskande, gästfria och öppna för utländska moden, men också något blyga och inbundna. Bland de negativa egenskaperna var den svenska avundsjukan mest framträdande.

Från att från början främst ha förekommit i den statliga propagandan riktad både mot utlandet och mot de egna undersåtarna började denna nationella karakteristik under 1700-talet att vinna allmän spridning genom skolundervisning, vetenskaplig litteratur och predikningar. Under frihetstidens riksdagsvälde hänvisade de olika ståndens företrädare till sig själva som  de verkliga bärarna av de lovvärda svenska egenskaperna. I 1760-talets radikala politiska debatter understödde denna nationella självbild argument om en folkets enhet. På programmet stod upphävande av existerande juridiska skillnader mellan de politiska stånden och mellan män och kvinnor. Dessa diskussioner innehöll tankegångar som förebådade frihetsförklaringarna under de amerikanska och franska revolutionerna, men reformpolitiken kom att mötas av en reaktion efter Gustav III:s statskupp.

Jonas Nordin behandlar utförligt den svenska majoritetskulturens beskrivning av de finska och samiska undersåtarna. Slutsatsen blir att riksklyvningen 1809 var en mer eller mindre oundviklig konsekvens av svenskarnas åsidosättande av den finska rikshalvans behov. Han visar också dels hur en nationell identitet utformas som en förenklad beskrivning av verkliga förhållanden men dels och framför allt hur samhällets styrande använder den som ett instrument att ena folket mot uppfattade både yttre och inre fiender. Genom avhandlingen ökas vår förståelse både av den historiska framväxten av den moderna svenska välfärdsstaten och av nationalistiska konflikter i vår nutid.

Författare: Jonas Nordin
Avhandlingens titel: Ett fattigt men fritt folk. Nationell och politisk självbild i Sverige från stormaktstid till slutet av frihetstiden
Institution: Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 15 september 2000
Opponent: fil.dr. Marie Lennersand, Dalarnas forskningsråd