Skriften Ystad revisited är en utvärdering av det arkeologiska materialet i Ystad – trettio år efter det stora inventeringsprojektet Medeltidsstaden. Utvärderingen visar att det i Ystad under denna period gjorts förhållandevis få arkeologiska undersökningar, jämfört med många andra medeltida städer i Sverige.

Författaren Sten Tesch konstaterar att det anmärkningsvärt nog inte har genomförts någon mer omfattande utgrävning sedan 1986. I skriften diskuteras orsakerna till detta och vad det inneburit för forskningen om medeltidsstaden Ystad. Alla arkeologiska undersökningar i Ystad redovisas på tre GlS-kartor och i en bilaga.

I det arkeologiska material som tillkommit efter projektet Medeltidsstaden uppmärksammas särskilt två företeelser, dels de s.k. lerbottnarna dels upptäckten av en tidigare helt okänd vallgrav nästan mitt i staden.

Lerbottnarna är lämningar som hänger samman med det säsongsmässiga fiske som föregick staden, när sillen gick till på 1100-talet och stod så tät att man kunde fånga den med bara händerna, som en senare 1200-talskälla uttrycker det. Lerbottnar är trågliknande lerklädda gropar i sanden. De kan vara från en till flera meter stora. Lerbottnarnas funktion har diskuterats livligt i mer än trettio år och någon konsensus i denna fråga har ännu inte uppnåtts. I skriften aktualiseras en nygammal tolkning.

Vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Pernilla 1984 – endast ett hundratal meter väster om Mariakyrkan – gjordes en mycket oväntad upptäckt då en vallgrav som var 15 meter bred och 1,5 meter djup framkom. Vallgraven inramade en 20 x 50 meter stor rektangulär holme. Även om graven var betydligt bredare och djupare än de vallgravar som omger de flesta borgar i Skåne – inklusive borgen i kvarteret Vallgraven i Ystad – kan det diskuteras om det rör sig om ett planerat borgbygge. Därtill är holmen troligtvis för smal. Kanske har man i stället planerat för någon form av förindustriell verksamhet baserad på vattenkvarnar i denna del av staden. När graven grävdes i mitten av 1300-talet låg här ett blomstrande stadskvarter, som då måste ha avhysts.

Trots denna omfattande stadsplaneförändring och det stora arbetsföretag som igångsatts dröjde det inte lång tid innan graven lades igen. Det krävdes åtskilliga lass med sand för att åstadkomma detta. Uppskattningsvis bör det ha rört sig om cirka 5000 kubikmeter motsvarande cirka 500 lastbilslass. Allt är mycket gåtfullt, enligt Tesch, som anser att dessa beslut, både att gräva graven och att sedan lägga igen den, troligtvis fattats på en nivå som låg över den "kommunala".

Skriften avslutas med ett samtidsperspektiv där den tidigare romantiska bilden av Ystad – som "den välbevarade korsvirkesstaden med medeltida charm" – diskuteras. Har denna bild förändrats under de senaste trettio åren och har Wallanderturismen och de runt femtio filmer som spelats inYstad revisited är en utvärdering av det arkeologiska materialet i Ystad – trettio år efter det stora inventeringsprojektet Medeltidsstaden. Utvärderingen visar att det i Ystad under denna period gjorts förhållandevis få arkeologiska undersökningar. i Ystad med omnejd påverkat denna bild är frågor som ställs.

Sten Tesch har tidigare arbetat som arkeolog på Riksantikvarieämbetet (1967-1985) och som chef för Sigtuna Museum (1985-2010). Han disputerade 1993 på en avhandling i arkeologi om Stora Köpingebygden (öster om Ystad) och dess bebyggelsehistoria under förhistorisk tid.

Sten Tesch:
Ystad revisited. Nya arkeologiska perspektiv på ett gammalt sjörövare- och lurendrejarenäste – trettio år efter projektet Medeltidsstaden
Sten Tesch Arkistoria
Utkom 2014