Rudolf Meidner-priset 2024 för forskning i fackföreningsrörelsens historia tilldelas Josefin Hägglund för avhandlingen Demokratins stridslinjer. Carl Lindhagen och politikens omvandling, 1896–1923.

I Sverige har antikvarier sedan 1600-talet dokumenterat kulturhistoriska fynd, lämningar och miljöer. Nu kommer detta unika arkivmaterial att digitaliseras, analyseras av forskare och göras tillgänglit för alla.

Fåren och ullen spelade en viktig roll under vikingatiden på grund av en ökad efterfrågan av olika typer textilier. I ett internationellt samarbete har ben och tänder från får från den vikingatida marknadsplatsen vid Löddeköpinge undersökts.

Pythagoras i Norrtälje har gått från en liten verkstad till världsomspännande exportör av tändkulemotorer till ett levande museum för alla åldrar. Nu prisas Pythagoras industrimuseum för sitt gedigna och mångåriga arbete.

Flera långhus och rester av gårdar från järnålder undersöks i Stora Hammar vid Höllviken i höst. Tidigare har arkeologerna hittat vackra dräktspännen, hängsmycken, glas och keramik i området.

Nordiska museet fortsätter att rädda och digitalisera fotografier från sina stora bildsamlingar. Två digitaliseringsprojekt ska säkra material som riskerar att brytas ner och bilderna görs även tillgängliga för forskare och allmänhet.

Nordiska museet har tilldelats Kulturarvspriset 2024 för att ha ”uppdaterats till ett än mer attraktivt besöksmål som tilltalar stora skaror av besökare”. Priset delas ut av Svenskt Kulturarv, en medlemsförening för museer, slott och andra besöksmål.

Professor emeritus Mats Larsson får Näringslivshistoriska priset 2024 för sin långa akademiska gärning inom ekonomisk historia och näringslivshistoria.

Den 4–6 oktober arrangerades De Svenska Historiedagarna i Falun med temat ”Historia på djupet”. Nästa år äger den stora konferensen rum i Göteborg.

Bristfälliga lokaler, föremål som riskerar att förfalla och insamlingsstopp. Det är situationen som många svenska museer står inför just nu. Nu går skånska länsmuseer samman och kräver ekonomiska insatser för att rädda vårt kulturarv.

Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Årets hembygdsbok går till en bok från Gävleborgs län. Det är Gästriklands Kulturhistoriska Förening som prisas för årsskriften Från Gästrikland.

I fredags slog ArkDes i Stockholm upp portarna igen efter ett år av ombyggnation. Besökarna kan nu utforska sju unika utställningsytor på museet.

Internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket.

I början av september invigdes det nya excellenscentret ”Den vikingatida världen” vid Uppsala universitet. Syftet är att samla forskare från olika discipliner kring forskning om vikingarnas värld, som kan ha varit större än vi trott. 

Stora likheter har upptäckts mellan ett av Karl XV:s mest kända verk, ”Norskt landskap”, och en norsk målning från Romsdalen vilket lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.

Dansmuseets ekonomiska situation är nu så pressad att museet stängs. Det går inte längre att bedriva museiverksamhet under rådande omständigheter.

Vasamuseets vänners pris år 2024 tilldelas arkitekturhistorikern Fredric Bedoire för boken Stormaktstidens Norrmalm. Folk, hus och gator. Prissumman är på 50 000 kronor.

I dag presenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M) satsningar inom Kulturdepartementets områden budgetpropositionen för 2025. Kulturen tilldelas 9,3 miljarder kronor vilket är en lägre andel av den totala budgeten än på många år.

Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, har valts till ny ständig sekreterare för Kungl. Vitterhetsakademien. Hon tillträder posten den 1 januari 2025.

I oktober 1943 flydde tusentals danska judar över Öresund undan nazisterna. Många av flyktingarna togs emot på Ven och i Landskrona. Landskrona kommun planerar nu att öppna en museifilial med en utställning om denna viktiga del i stadens historia.