I Gamla Uppsala har arkeologer hittat spår efter ett storskaligt och hittills okänt monument från 400 – 500-talen e. Kr. Bara ett par hundra meter från de rikskända kungshögarna, i ett av de mest betydelsefulla områdena under svensk järnålder, har två långa rader med höga trästolpar stått. Den ena raden är närmare en kilometer lång med sina 144 stolpar, den andra minst 500 meter lång.

Arkeologer undersöker den nästan 1 km långa rad, där det en gång stått resta stolpar. Foto: Riksantikvarieämbetet.

– Det här är ett extraordinärt monument. Det kan vara en territoriell markering men också en religiös avgränsning. Vi vet att Gamla Uppsala var centrum i den förkristna kulten. Vi tror att trästolparna har varit höga, kanske uppemot åtta till tio meter. De har synts från långt håll och har möjligen flankerat en väg in mot Gamla Uppsala, säger projektledaren Lena Beronius-Jörpeland, arkeolog på Riksantikvarieämbetet.

Det som finns kvar av dessa höga stolpar idag, är mycket stora och djupa gropar med kraftig stenskoning. I några av dem har rester efter trästolpen påträffats och i flera av dem har djurben upptäckts, vilket tyder på att man offrat delar av hästar, kor och svin. I en grop hittades skelettet efter en hundvalp.

– Vi känner till ytterst få liknande fornlämningar i Skandinavien. Av dem är dessa rader de mest omfångsrika, menar Lena Beronius-Jörpeland.

Så här kan det ha sett ut för cirka 1500 år sedan, då man färdades mot Gamla Uppsala. Teckning: Göte Göransson.

Gamla Uppsala är sedan länge känt för sina imponerande kungshögar från årtiondena runt år 600 e. Kr. Platsen hade viktiga funktioner inom religion, rättskipning, handel och hantverk under järnåldern. Den nya upptäckten ger en ny och spännande dimension till Gamla Uppsala och skapar många frågor: Vem eller vilka låg bakom denna kraftansträngning under järnåldern? Vad har man velat uttrycka med monumentet? Vad finns det för samband mellan raderna av resta trästolpar och kungshögarna?