Ortnamn ger kunskap om fornskandinavisk religion

Vår uppfattning av förkristen religion i Sverige är till stor del formad av skriftliga, medeltida källor från Island. Det finns emellertid ett viktigt och förbisett inhemskt källmaterial nämligen de sakrala ortnamnen. Genom dessa framträder en delvis ny bild av våra förfäders religion. Det visar Per Vikstrand i sin avhandling.

Den viktigaste gruppen av förkristna sakrala ortnamn utgörs av de som innehåller ett gudomsnamn, t.ex. ”Torslunda”, ”Frösvi” och ”Odensberga” där gudanamnen ”Tor”, ”Frö” respektive ”Oden” ingår. I andra fall syftar namnen på heliga platser eller byggnader; hit hör t.ex. ”Vi”, ”Hov” och ”Harg”.

I sin avhandling behandlar Per Vikstrand sakrala ortnamn i Mälarlandskapen. Syftet är främst att avgränsa och värdera en korpus av sådana ortnamn som kan ligga till grund för framtida forskning. För att nå dit diskuterar Per Vikstrand en lång rad enskilda problem av såväl språklig som religionshistorisk art. Hit hör t.ex. frågan om det funnits förkristna kultfunktionärer (”präster”), om gudinnenamnet ”Fröja” verkligen förekommer i ortnamn och vad som egentligen avsågs med beteckningar som ”hov” och ”harg”.

De sakrala ortnamnens stora religionshistoriska källvärde beror dels på att de är tillkomna direkt i det förhistoriska samhället och således är ett samtida källmaterial. Dels har de, liksom flertalet ortnamn, uppstått i informella talsituationer och kan därmed antas ha en bred social representativitet. Ortnamnen ger oss också en möjlighet att komma åt den annars svårfångade rituella sidan av fornskandinavisk religion. Genom distriktsnamn som ”Ulleråker” och ”Torsåker” framträder den heliga åkerns centrala betydelse – en företeelse som skulle var i stort sett okänd utan ortnamnen.

I den västnordiska mytologin framställs Oden som den främste av gudar, men detta är en bild som inte bekräftas av ortnamnen i Mälarområdet. Där framstår i stället Tor och den föga kände Ull som de viktigaste gudomarna. Dyrkan av guden Ull på heliga platser kallade ”vi” förefaller ha varit kännetecknande för ett östsvenskt kulturområde under järnåldern.

Genom att studera hur de sakrala ortnamnen uppträder i landskapet försöker Per Vikstrand också belysa hur de kan relateras till olika maktstrukturer i det skandinaviska järnålderssamhället. Man kan tala om att dessa namn utgör delar av ett sakralt landskap som kan se olika ut beroende på den bakomliggande samhällsorganisationen. De sakrala ortnamnen kan därigenom bli ett viktigt redskap vid historisk samhällsanalys.

Per Vikstrand:
Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen
Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet
Disputationen: 29 september 2001
Opponent: universitetslektor Bente Holmberg, Københavns Universitet