Från mitten av 1600-talet fram till sekelskiftet 1900 tillverkades cirka 750 personmedaljer i Sverige. Medaljernas enda och uttalade syfte var att bevara minnet av stora män, deras handlingar och egenskaper. I den hårda metallen och genom tillverkningsmetodens möjlighet att mångfaldiga budskapet skulle minnet av dessa personer bevaras för all framtid.

I avhandlingen Äreminnen blir dessa karakteristiska minnesföremål belysta ut ifrån de föreställningar om social status som de iscensatte. Med utgångspunkt i hur medaljernas utseende och budskap förändrades beskriver Martin Tunefalk i sin nydanande studie hur den förmoderna samhällsuppfattningen gick mot sin upplösning. Medaljernas hyllningar blev under perioden alltmer argumenterande och heterogena – de representerar en föränderlig syn på individ och samhälle.

Med empiriska studier visar Tunefalk att förändringarna drevs av språkliga handlingar. Etablerade samhällsgruppers uttryck omtolkades och över fördes till nya aktörer och sammanhang. Gradvis och kontinuerligt ändrades såväl uttrycken som föreställningarna om status. Författaren beskriver skeendet utifrån det oväntat spännande medium som personmedaljen utgör.

Martin Tunefalk:
Äreminnen. Personmedaljer och social status i Sverige, cirka 1650–1900 
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 11 september 2015
Opponent: fil.dr Joachim Östlund, Historiska institutionen, Lunds universitet