Kategori: Forskning

Gravar från yngre järnåldern är några av de vanligaste fornlämningarna i östra Svealand, men få studier av gravskicket beaktar de senaste arkeologiska undersökningarna. En ny avhandling visar hur flera förändringar skapade ett unikt gravskick som under sen vikingatid varken kan kategoriseras som hedniskt eller kristet.

I en ny avhandling i informationsteknologi studeras möjligheterna att analysera, visualisera och söka i samlingar av handskrivna dokument genom datoriserad bildanalys och maskininlärning (AI).

Under vendel- och vikingatid var det viktigt för eliten att bygga stort, monumentalt och vida synligt. Dyrbarheter skulle slösas inför andra och ville du ha en ledande position i samhället skulle du vara generös med gåvor och gästabud, modig, beryktad och ha en ädel härkomst. Däremot var krig och plundring inte en uttalad maktstrategi i de västra delarna av nuvarande Sverige.

En vanlig bild är att det svenska folkhemmets ”gyllene era” förde med sig höga straffskatter på höginkomsttagare. I själva verket uppvägdes de av konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter – som var högre i den nedre halvan av inkomstfördelningen, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.

Avhandling Gjutningens arenor tar fasta på de platser där man vid arkeologiska undersökningar funnit spår efter tillverkning av bronsföremål. Bronsålderns metallhantverk är förhållandevis lite studerat och det har varit oklart under vilka former bronshantverket organiserades i bebyggelsen och i samhället.

Med utgångspunkt i två svenska företagarfamiljer, Ekman och Wallenberg, undersöks familjens betydelse för företagets verksamhet under 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets första decennier. Dels undersöks förhållandet mellan familj och företag för att åstadkomma framgång och kontinuitet och dels studeras arkivens roll för kunskapsproduktionen inom det företagshistoriska fältet.

Avhandlingen Kulturgeografin tar plats i välfärdsstaten visar hur en grupp geografer reformerade sitt ämne genom att engagera sig i planeringsfrågor och hur de samtidigt gjorde sig oumbärliga för det politiska arbetet med att reformera det svenska samhället under efterkrigstidens första decennier.

Hjärtat är vår mest välbekanta symbol för känslor. Så var det också på 1500-talet, men till skillnad från oss menade man då att hjärtat som fysiskt organ faktiskt producerade känslor och tankar. En ny avhandling i historia visar att människans hjärta blev allt viktigare för 1500-talets människor.

Under medeltiden fick kornet sällskap av rågen i Finland. Det visar en doktorsavhandling vid Åbo universitet där kostvanor och handel i södra Finland år 1000–1900 undersökts med hjälp av både arkeologiskt och historiskt material.

I dag är “nudging” ett hett politiskt ämne, det vill säga hur staten försöker ”knuffa” människor till att göra – för samhället – önskvärda val. Men den här typen politik har en längre historia. En ny avhandling belyser 1960- och 1970-talets motsvarighet till “nudging”: samhällsinformationen.

Stenar och berg kan berätta om forna tiders civilisationer. Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, hävdar Claudia Sciuto i sin avhandling inom arkeologi.

En ny avhandling visar hur den svenska flyktingpolitiken successivt förändrades under andra världskriget. Den gick från att präglas av en stor restriktivitet i början av kriget, då ett stort antal norrmän och tyska desertörer avvisades och i många fall fördes till tyska koncentrationsläger eller norska läger, till att bli ett villkorslöst mottagande under de sista krigsåren.