Regeringen nöjd med den kyrkoantikvariska ersättningen

Tåssjö kyrka. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag

Regeringen bedömer att den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Det framgår av skrivelsen Det kyrkliga kulturarvet som regeringen har överlämnat till riksdagen.

I skrivelsen redovisar regeringen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts åren 2002–2017. Skrivelsen behandlar också tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor, samverkan mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet samt det kyrkliga kulturarvets roll i samhället.

Enligt regeringens bedömning har den kyrkoantikvariska ersättningen stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Den kyrkoantikvariska ersättningen har enligt skrivelsen fördelats och använts i enlighet med de principer som slogs fast i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan. Svenska kyrkan anses ha upprätthållit en god tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena.

Sedan 2002 får Svenska kyrkan kyrkoantikvarisk ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena: kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Vart femte år genomförs en så kallad kontrollstation för den kyrkoantikvariska ersättningen. Vid kontrollstationen analyserar regeringen frågor om de kyrkliga kulturvärdena och presenterar uppnådda resultat. Regeringen lämnade denna skrivelse till riksdagen i samband med kontrollstationen 2019.

Regeringens bedömer att staten även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, bör ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Villkoren för den kyrkoantikvariska ersättningen bör präglas av långsiktighet och förutsägbarhet.

(2019-05-26)