Relationen mellan svenskar och ester i Estlands svenskbygder
De svenskar som under tidig medeltid bosatte sig längs Estlands
nordvästra kust lyckades behålla sin etniska identitet ovanligt
länge. Ann Grubbström visar i sin avhandling att det var under andra hälften av 1800-talet, när godsen gick över till anställd arbetskraft och lät bönderna friköpa sina gårdar, som ester flyttade in i de tidigare svenska byarna.
En privilegierad ställning och en lång historisk närvaro i området
bidrog till att svenskarna bevarade sin etnicitet under lång tid. Det var främst under 1800-talet och 1900-talets början som andelen ester blev större i många av de tidigare svenska byarna.
Ann Grubbström har studerat de estlandssvenska byarna i områdena Vippal och Nuckö. Genom att länka samman familjers gårdstillhörighet med den etniska tillhörigheten, har hon kunnat jämföra svenskars och esters bosättningsmönster och fastställa när inflyttningen av ester ägde rum. Hon har även intervjuat 36 personer som bodde i Nuckö och Vippal i början av 1900-talet.
Den mer omfattande inflyttningen av ester till de svenska byarna ägde framförallt rum under andra hälften av 1800-talet. Inflyttningen skedde främst i samband med att godsen gick över från dagsverksarrende till anställd arbetskraft och lät bönderna friköpa sina gårdar. Trots att esterna till en början var jordlösa arbetare, såldes majoriteten av gårdarna på Nuckö till ester. I de byar där en stor andel av gårdarna köptes av ester hade den svenska befolkningen större benägenhet att byta etnisk tillhörighet, börja tala estniska och låta sina barn gå i estnisk skola. Trots att de utåt sett betraktades som ester visar avhandlingen att de ändå kunde behålla den svenska identiteten på en privat nivå.
Möjligheten att äga jord kan vara en viktig förklaring till att
etniska grupper i vissa områden har haft bättre förutsättningar att bevara sin etnicitet än andra. Denna aspekt måste därför undersökas i större utsträckning än vad som hittills gjorts, speciellt när det gäller studier av minoriteter som har en historisk anknytning till ett område.
Avhandlingen visar även att intervjuer är ett viktigt komplement till officiella uppgifter om etnisk tillhörighet. Intervjuer ökar
förståelsen för hur befolkningen själva upplever sin etniska
identitet och de val man har gjort, exempelvis när det gäller
språkanvändning.
Ann Grubbström:
Sillar och mullvadar. Jordägande och etnicitet i Estlands svenskbygder 1816-1939
Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
Disputation: 12 december 2003.
Opponent: professor John Westerholm, Geografiska institutionen,
Helsingfors.
