Riddarholmsskeppet har fått en helt ny historia

Riddarholmsskeppet. Foto: Medeltidsmuseet

Från det att 1500-talsskeppet hittades i Stockholm år 1930 har man trott att Riddarholmsskeppet varit allt från vikingaskepp till bondeseglare och nu senast en snabbseglande och krigsberedd jakt i stadens ägo. Nu kan dess verkliga historia avslöjas, där inget är vad man trott. Sveriges militärhistoria får ett helt nytt kapitel som kan bli lika avgörande som berättelsen om regalskeppet Vasa, och få en egen utställning.

Vraket hittades år 1930 i Riddarholmskanalen under grävarbetet för Stockholms tunnelbana. Det har sedan rekonstruerats i olika versioner. Den senaste tolkningen finns sedan 1980-talet utställd på Medeltidsmuseet i Stockholm, med ytterligare delar bevarade i Stadsmuseets samlingar. Men det visar sig nu att bara en liten del av skeppet är utställd.

Forskning i arkiv och magasin avslöjar nu med säkerhet att de rester man funnit av Riddarholmsskeppet i själva verket är bottenskrovet av ett betydligt större fartyg. Det hade såväl fler kanoner som fler besättningsmän – över hundra personer – än den nuvarande rekonstruktionen på Medeltidsmuseet visar.

Bakom de nya rönen står Ingvar Sjöblom, filosofie doktor i historia, forskare och adjunkt vid Försvarshögskolan.

– Skeppet var ett av det första svenskbyggda krigsfartygen som en tid ingick i den första svenska flottan. Det finns även en god uppfattning om vilket skepp det var och vilka förgrundsgestalter i Sveriges historia som ägt det, säger Ingvar Sjöblom:

– Vi tror oss veta att skeppet tillhörde biskopen bakom brasklappen, Hans Brask. Det kan vara samma fartyg som lånades ut till Gustav Vasa, deltog i Gustav Vasas första krigsflotta tillsammans med inköpta lybska fartyg, stred vid Bornholm, Köpenhamn och Vaxholm. Nu fortsätter forskningen om skeppets historia i ett projekt tillsammans med Medeltidsmuseet.

(2018-10-10)