Ridningens utveckling från militär angelägenhet till ungdomsidrott

Svenska kavallerister i juni 1940. Foto från Sjöberg Bildbyrå

Svenska kavallerister i juni 1940. Foto från Sjöberg Bildbyrå.

I många länder betraktas ridning som något för överklassen men i Sverige har sporten fått en framskjuten plats tack vare ridskolorna. Här har det legat i statens intresse att alla barn ska kunna lära sig rida.

Fram till slutet av 1800-talet var ridning något som män i militären eller överklassen ägnade sig åt även i Sverige. I dag är sporten en av de populäraste svenska ungdomsidrotterna och Svenska Ridsportförbundet har över 150 000 medlemmar. Denna utveckling är något Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, och hennes forskarkollegor tittat närmare på.

– Vi ville förstå varför ridsporten blivit mer av en folksport i Sverige än vad den är i många andra länder, säger Susanna Hedenborg, forskare bakom en ny studie om de svenska ridskolornas utveckling.

Det var under 1900-talet som den svenska staten började intressera sig för ridsporten och det var också det statliga engagemanget som bidrog till framväxten av ridskolor. Motivet var krigsberedskap.

– Efter första världskrigets slut fanns det ett starkt militärt fokus på hästar, ridning och avel. Hästen ansågs fortsatt viktig för den svenska armén ifall Sverige skulle hamna i krig och det skulle uppstå brist på olja, säger Susanna Hedenborg.

När det blev för dyrt för militären att hålla hästar började staten istället att stötta ridsporten som ett sätt att bibehålla krigsberedskapen. Hästarna lånades ut till ridskolor där de kunde födas och tränas och det ansågs också viktigt att alla barn skulle ha möjlighet att lära sig rida, berättar Susanna Hedenborg.

– Det låg alltså i statens och politikernas intresse att stötta ridskolorna, vilket inte skedde på samma sätt i andra länder. Och även om ridning inte är en billig sport, inte heller i Sverige, så är den i dag mer tillgänglig här än på många andra håll.

Att låta ridskoleeleverna sköta hästarna och arbeta i stallet är också något som är unikt svenskt, enligt Susanna Hedenborg som beskriver hur ridningen genomgått en feminisering: Från att ha varit en militär och manlig angelägenhet har sporten kommit att bli något som framförallt utövas av unga tjejer.

– På individnivå kan vi se att många av de manliga utövarna har vuxit upp på hästgård eller har föräldrar som rider. Tröskeln för att börja rida på ridskola är lägre för tjejer. Det är en jämställdhetsfråga som kommer att fortsätta vara en av ridsportens stora utmaningar.

Artikeln ”The emergence of the Swedish horse-riding school from the mid-twentieth century” har publicerats i The International Journal of the History of Sport.

(2021-09-21)