Riksantikvarieämbetet satsar på framtidsforskning
Kulturarv och klimatförändringar är ett tema som får forskningsmedel. Putsad vägg, Borgholms slottsruin. Foto: Helen Simonsson (CC BY)
Riksantikvarieämbetet anslår tolv miljoner kronor i forskningsmedel till analyser av vilken kunskap som behövs på tio års sikt inom kulturarvssektorn. Uppdragen ges till Linnéuniversitetet, universiteten i Umeå, Karlstad och Uppsala samt till Totalförsvarets forskningsinstitut.
– Vi gör en stor satsning på uppdragsforskning för att få fram kunskap till de som jobbar med kulturarv. När kulturarvet är utsatt för påfrestningar av olika slag är det extra viktigt att insatser som görs baserar sig på gedigen forskning och analys, säger riksantikvarien Susanne Thedéen.
Forskargrupperna ska ta fram forskningssynteser och resultatet ska presenteras våren 2027. Det innebär att de sammanställer befintlig forskning och analyserar var de mest kritiska kunskapsluckorna finns.
– Forskargrupperna ska utgå från frågor som: vilken kunskap behöver kulturarvssektorn om tio år? Vad behövs för att kunna bedöma och förvalta kulturarv då och hur gör vi kulturarv tillgängligt på bästa sätt i framtiden, säger Helena Victor, forskningssamordnare på Riksantikvarieämbetet.
Uppdragen till universiteten och forskningsinstitutet fördelar sig på sex teman. Riksantikvarieämbetet tar också själva fram en forskningssyntes.
1. Kulturarv och social hållbarhet (Institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet)
2. Kulturarv och beredskapsfrågor (Totalförsvarets forskningsinstitut)
3. Kulturarv och klimatförändringar (Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet)
4. Kulturarv, samhällsplanering och energiomställning (Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring vid Karlstads universitet)
5. Kulturarv och digitalisering (Institutionen för ABM vid Uppsala universitet)
6. Kulturarv och förvaltning (Enheten för planering och ledningsstöd vid Riksantikvarieämbetet)
(2026-01-14)
