År 1766 antogs den första svenska tryckfrihetsförordningen, ett epokgörande dokument, där offentlighetsprincipen för första gången slogs fast.

Sex år senare, den 19 augusti 1772, genomförde Gustaf III sin statsvälvning, som kullkastade riksdagens makt och återställde en stark monarki. Perioden däremellan, frihetstidens sista år, var en tid av intensiv politisk aktivitet i det svenska riket. Man diskuterade i riksdagen, på kaffehus och krogar. Landets ekonomi befann sig i kris, och en vild maktkamp pågick, mellan hattar och mössor, adel och ofrälse, rojalister och anhängare av riksdagsmakt.

Tryckfrihetsförordningen skapade nya möjligheter för debatten: aldrig förr hade tryckta medier haft en sådan betydelse i det politiska livet i Sverige. Nya, välutbildade eliter gick till storms mot adelns privilegier, tjugo år före Franska revolutionen.

Om frihetstidens politiska kultur under tryckfrihetsåren skriver 18 forskare från Sverige, Finland och USA. Boken är utgiven i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt (red):
Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766-1772
Atlantis
432 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom i november 2003.