Romantiken – ett sätt att se

Nationalmuseum
26 september 2024 – 5 januari 2025

Caspar David Freidrich, ”Två män som betraktar månen”; Gustav Adolph Hennig: ”Läsande flicka”. (Bilderna är beskurna)

Nationalmuseums utställning Romantiken – ett sätt att se bjuder in besökarna att uppleva konsten från brytningstiden omkring år 1800 då både konsten och konstnärsrollen påverkades av idéer som främjade det fria tänkandet, den individuella erfarenheten och det kreativa sinnet.

Romantiken utgör inte en enhetlig rörelse utan kan snarare ses som ett begrepp som försöker fånga en tidsanda och en dynamisk idévärld i reaktion mot upplysningstiden och den framrusande industrialismen. I en brytning med den tidigare epokens övertro på förnuft och naturvetenskap utgår romantiken i stället från människans känsloliv och hur hon subjektivt uppfattar världen.

Den uppstod i Tyskland och blir främst tydlig i västerländsk bildkonst, musik och litteratur från sent 1700-talet fram till mitten av 1800-talet. Romantikens bilder ville få betraktaren att se omvärlden i alla dess delar och ur oväntade vinklar. Det kan vara svindlande höjder i mäktiga landskap, livshotande sjönöd på rasande hav eller täta skogar i hotande mörker. Men det kan också vara ett oansenligt ansikte som uttrycker något vi kan identifiera oss med men har svårt att klä i ord.

– Jag vågar lova besökaren en upplevelse för livet. Det här är konst som engagerar på betraktarens villkor, som är lättillgänglig och oändligt mångbottnad på samma gång. Och den är oemotståndligt vacker. I utställningen ingår verk som vi aldrig vågat drömma om att få visa i Sverige, men utländska museer och samlare har trott på vår idé och varit fantastiskt generösa, säger utställningens kurator Carl-Johan Olsson.

I utställningen förmedlas den romantiska blicken i bilder som visar hur romantiken jämfört med tidigare epoker öppnade för ett friare sätt att se och förhålla sig till världen som ännu präglar oss. Utställningen är inte tänkt som en historisk framställning av en epok med en början och ett slut. I stället handlar det om ett sätt att se som fortfarande är principen för vår individuella, fria och kritiska varseblivning av omvärlden. De historiska konstverken visas därför i tät dialog med verk av samtida konstnärer.

– I dag förmedlas den romantiska blicken i såväl bildflöden på sociala medier som i spelindustrins olika världar. Också i erbjudanden om skogsbad, skärmfria zoner och digital detox. Precis som för tvåhundra år sedan handlar det ytterst om vår relation till naturen och samhället, till oss själva och till våra inre världar, säger Patrick Amsellem, överintendent för Nationalmuseum.

I utställningen visas flera nyförvärv som Nationalmuseum gjort de senaste åren tillsammans med många nyckelverk inlånade framför allt från museer och samlare i Tyskland, Norge och Frankrike. Här återfinns konstverk av bland andra Peder Balke, Carl Blechen, Johan Christian Dahl, Eugène Delacroix, Caspar David Friedrich, Marcus Larson och Ernst Ferdinand Oehme. Bland de 25 samtidskonstnärerna i utställningen finns Ann Böttcher, Lena Cronqvist, Leif Engström, Ann Frössén, Oscar Furbacken, Paul Fägerskiöld, Mariele Neudecker, Lars Nilsson, Lovisa Ringborg, Helene Schmitz, Sixten Sandra Österberg med flera.