Så blev kemin en vetenskap i Sverige
Det var genom informella nätverk som vetenskapen kemi skapades och diskuterades fram i 1700-talets Sverige. Det konstaterar Hjalmar Fors i sitt avhandlingsarbete om kemins vetenskapliga historia i Sverige.
Hjalmar Fors har studerat ett antal relationer mellan kemister, framför allt med avseende på hur man hanterade förhållanden mellan patron och klient och idealen om jämlikhet och ömsesidighet som trängde fram i 1700-talets ”lärda republik” och upplysningsrörelse. Han menar att det var i informella nätverk, vars deltagare hade att förhålla sig till vissa sociala regler för sitt handlande, som vetenskapen kemi förhandlades fram och skapades. Med hjälp av ett konsekvent använt nätverksperspektiv analyseras i avhandlingen hur svenska kemister kommunicerade med varandra, samt utbytte tjänster och vetenskaplig information.
Hjalmar Fors skisserar även bakgrunden till svensk kemis stora framgångar under 1700-talet. Han diskuterar vilka grupper (i synnerhet gruvindustrin och det statliga verket Bergskollegium) som stödde kemin och av vilka skäl.
Förhållandet mellan universitetskemi och industri är ett centralt tema i avhandlingen. Industriella processer kom gradvis kom att betraktas som ett slags ”grövre kemi”, en omdefiniering som var till fördel för både praktiker, som till exempel gruvingenjörer, och för de mer teoretiskt inriktade universitetskemisterna. De teoretiska och metodologiska innovationer som infördes av Torbern Bergman när han tog över professuren i kemi i Uppsala diskuteras också. Avhandlingens olika teman förs slutligen samman i en analys av hur Carl Wilhelm Scheele tog sig in i den svenska kemins nätverk, trots att han varken var aktiv vid ett universitet eller vid bergverken.
Hjalmar Fors:
Mutual Favours. The social and scientific practice of eighteenth-century Swedish chemistry
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Disputation: 3 maj 2003
Opponent: professor Bernadette Bensaude-Vincent, Departement de Philosophie, Université Paris X, Nanterre