Samhällsutvecklingen i det forntida Bohuslän

Arkeologen Roger Nyqvist har studerat utvecklingen av samhällen i två områden i Bohuslän, Kville/Tanum och Stenungsund, under den mycket långa perioden 500 f.Kr. till 1500 e.Kr. Vad är avgörande för om samhället hamnar i centrum eller i periferin och vad spelar landskapet för roll i detta sammanhang? Genom denna långtidsstudie är det möjligt att urskilja tre typer av områden: de som varit centralområden under lång period och de områden som endast varit det under en kortare period, samt de som aldrig verkar ha varit välhävdade. Det som är utmärkande är att det är landskapet som är ramen för de olika varianterna.

Avhandlingsförfattaren utgår från ett antagande att svaren ligger i samhällens behov av stabilitet i en ständigt föränderlig värld. Människan behöver olika typer av redskap till hjälp för sin överlevnad. Dessa kan delas upp i fysiska som t.ex. en hammare, väg och hus samt i mentala som t.ex. religion, politiska strukturer och släktskap system. Gemensamt för dessa redskap är att de har till funktion att stödja den försörjningsstrategi som har skapats.

Alla system som har byggts upp för försörjningen riskerar dock att bli omoderna. Detta eftersom de skapades i en specifik tid och miljö som troligen förändras snabbare eller långsammare, beroende på försörjningssättet och mängden människor som skall försörjas. Därmed förändras samhällen på olika sätt mellan olika regioner, medan de uppträder som snarlika strukturer i likvärdiga regioner. För att hålla ihop och skapa en bild av att förändringarna antingen är små och obetydliga eller för att markera att de inte finns, bygger man i stället samhället på ideologi och religion.

Landskapet innebär en grund för ojämlikhet inom samhället, eftersom det i sig innebär olikheter i resurstillgångar. Gemensam historia är dock kittet som håller ett samhälle samman. Bohusläns topografi omöjliggjorde en större enhet och det är inte förrän under medeltidens slutskede som Bohuslän har blivit ett förvaltningslän. Studien visar att det var omöjligt att kontrollera hela det område som idag heter Bohuslän, utan troligen var landskapet uppdelat i minst två större block, alternativt ända upp till 16 mindre områden.

Roger Nyqvist:
Landskapet som ram – hus och grav som manifest (Bohuslän 500 f.Kr – 1500 e.Kr)
Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet
Disputation: 24 november 2001
Opponent: Kerstin Cassel, Institutionen för arkeologi, Stockholms universitet